Kursanalys för 2D1396 Bioinformatik, VT06
Här analyseras kursen 2D1396 Bioinformatik. Strukturen på rapporten
bygger på Nadas kursanalysinstruktioner.
Kursdata
| Kurs | 2D1396 Bioinformatik, 4p, period 3, vt 2006.
|
|---|
| Kursledare | Lars Arvestad
|
|---|
| Handledare | Samuel Andersson, Öjvind Johansson, Örjan Svensson,
Ali Tofigh, Björn Wallner, samt till viss del Jens Lagergren.
|
|---|
| Undervisningstimmar | 16 föreläsningar om 2 h, samt 4
datorlaborationer med 4 timmars handledning
|
|---|
82 studenter var inskrivna på kursen, men bara 76 gjorde första
laborationen. Några inskrivna hade labbarna godkända sedan tidigare
år. Den här blandningen av gamla och nya studenter är olycklig och jag
ska försöka undvika den nästa år. Anledningen till förvirringen var
att jag ville ha folk i res så att jag enkelt kunde redovisa hemtalsresultat.
Examinationsgraden när detta skrivs, efter två tentor och tid för
labrapporter, så låg som 50 %.
(Om man räknar med 76 studenter är det 55 %.)
Problemet i år var att många ännu inte har redovisat den sista
laborationen.
Prestationsgraden är 75 %. Den siffrar dras upp av att det är 83 % som
är godkända på tentamen.
55 studenter fyllde i kursenkäten, så det statistiska materialet var
starkare än tidigare år.
Mål
Kursen ska ge en allmän introduktion till ämnet och beröra många olika
problemställningar som man kan råka ut för vid analys av
molekulärbiologiska data. Efter kursen ska studenterna känna att de
kan diskutera praktiska bioinformatiska problem och veta vilka verktyg
man kan använda eller vart man kan vända sig för att lösa sitt
problem. De ska vara orienterade om de olika algoritmer och metoder
som används i fältet,
samt vilka olika typer av data som finns tillgängliga. Även
handhavande av metoder betonas och såväl möjligheter och begränsningar
med olika metoder diskuteras.
Förändringar inför denna kurs
-
De olika uppgifterna i laboration 4 förbättrades. En uppgift togs bort och ett tre nya
uppgifter tillkom.
-
I laboration 1 till 3 förbättrades instruktionerna och några uppgifter
lades till.
-
En föreläsning om sannolikhetslära inledde kursen.
- Kursen skulle avslutat med en "poster session" där studenterna
fick presentera sina arbeten.
-
Den största förändringen var att jag experimenterade med hemuppgifter
till varje vecka som rättades studenterna själva. Sammanlagt sex hemuppgifter kunde ge sex bonuspoäng
till tentamen.
-
Jag genomförde också kursenkäten själv, istället för att låta
studenterna ta hand om den, för att få in mer och tydligare material.
Sammanfattning
| Bedömning | Antal | %
|
|---|
| Fenomal! | 0 | | (Denna kategori fanns med för att följa
tidigare års fråga.)
|
| Mycket bra | 10 | 18%
|
| Bra | 20 | 36%
|
| Godkänd | 20 | 36%
|
| Underkänd | 5 | 9%
|
Undervisningen
Föreläsningar
Det är fortfarande många som tycker att jag kan vara rörig i mina
föreläsningar, det framgår av kommentarer, trots att jag varit bättre
förberedd än tidigare. Samtidigt verkar många
uppskatta mitt engagemang. För att åtgärda detta ska jag prova att
basera föreläsningarna på datorpresentationer; Den åtgärden borde
styra upp min presentation betydligt bättre.
Sannolikhetslära
Det var svårare än jag trodde att göra en bra genomgång av
sannolikhetslära. Det är Bio-programmets ambition att förlägga
matematik i de kurser där det hör hemma, så det var nödvändigt att
ta hand om det själv. Eftersom bara 23 % av studenterna i kursenkäten
tyckte att föreläsningen var hjälpte dem (16 % sa "lite grann" och 7 %
sa "ja"). kommer jag antagligen att plocka bort den till nästa år. När
bioprogrammet utökas till 200 p överväger man att plocka in mer
statistik och jag har redan kontaktat programansvarige Per Berglund
med min åsikt att de behöver en kurs som innehåller sannolikhetslära.
Hemuppgifter
Inspirerad av pedagogikkursen som jag gått införde jag hemuppgifter till
varje vecka där studenterna fick rätta varandra. Det var en blandad
erfarenhet!
Hemuppgifterna var ett uppskattat inslag och 75 % säger att de har studerat
mer än vanligt på grund av dem. Många som har lämnat kommentarer i
kursenkäten tycker att hemuppgifterna var en bra ide'. Å andra sidan var det
många som tyckte att de tog för mycket tid trots att det var min
avsikt att frågorna skulle vara relativt lätta (24 % tyckte
uppgifterna var svåra eller mycket svåra). Jag tror att uppgifterna
ansågs vara svåra till en viss del beroende på den undermåliga
kursboken (se nedan).
Det visade sig vara svårt att få till en gemensam rättning i
klassen. Några av uppgifterna jag gav ut var undersökande i sin
karaktär och då blev det genast svårare att rätta. Men även med
relativt klara besked om vad som var rätt svar hamnade vi ofta i en
förhandlingssituation som var svår att hantera. Även en del studenter
tyckte inte om situationen, trots att de inte var
berörda. Förhandlingarna tog också mycket tid vilket stal
föreläsningstid.
Även rättvisefrågan i bedömningarna var omdiskuterad. Jag har hört att
"tjejer rättar hårdare". Jag gick igenom rätt stor del av
rättningarna, särskilt i början, och tycker nog inte att rättningen
var särskilt hård; Det var många bonuspoäng som delades ut.
Ett problem var att det tog mycket tid att administrera hemuppgifterna,
trots att studenterna rättade dom. Att varje vecka registrera ca 70–80
hemtalsresultat var mer arbete än jag räknat med.
Det var särskilt uppskattat att hemuppgifterna gav bonuspoäng på första
halvan av tentan!
Om jag ska behålla hemuppgifterna till nästa år måste systemet, uppgifter
och rättning samt dess administration, förenklas.
Kurslitteratur
Jag använde David Mounts bok "Bioinformatics: Sequence and
Genome Analysis" i år igen, trots kritiken förra året, eftersom jag
inte har kunnat hitta någon bok som jag tycker passar
bättre. Studenterna var hårdare i sin bedömning av boken i år, kanske
på grund av att hemuppgifterna tvingade dom att läsa boken redan från början
av kursen, och jag tycker att jag måste prova nåt nytt nästa
kursomgång.
Det finns en bok som jag vid en första titt tycker om, men i så fall
måste den kompletteras med material om evolution.
Det är många som har använt internet för att hämta information, delvis
på min uppmuntran. Jag ser det som mycket positivt, men det finns
kommentarer i enkäten från studenter som tycker det är fel att man ska
behöva arbeta på det viset.
Datorlaborationer
Trots att jag tycker mig ha gjort labblydelserna tydligare finns det
kommentarer om det i år igen. I en del fall kommer det sig av att
studenterna inte har läst uppgiften en andra gång innan de frågar. Två
nya uppgifter gav problem och de kommer jag att plocka bort till nästa
omgång: de gav helt enkelt inte tillräckligt mycket.
Ytterligare en uppgift, att använda Blast, som är kopplad till kursen
i mikrobiologi kan lyftas ut och gå in i hemuppgifterna. Den uppgiften
utgick i år på grund av misslyckad sekvensering på bio-institutionen.
Trots en extra handledare i år var det fortfarande ont om tid och
konkurrens om handledarhjälp. Det berodde delvis på de nya
labbuppgifterna. Jag tror inte att vi behöver mer resurser om jag
krymper omfånget på labbarna en smula.
Ett stort problem i år var att schemaläggningen trott att studenterna
kunde välja ett av fyra labbtillfällen. Det syntes inte i
schemaremissen, men framgick när alla studenter hade minst en krock
med en laboration i en annan kurs. Vi löste detta med ett extra
labbtillfälle, men jag tror ändå att detta stressade
studenterna.
Jag har med hjälp av handledarna identifierat ett flertal andra
förbättringar man kan göra till nästa år. En sådan åtgärd är att
införa en frivillig "lab 0" för att låta studenterna vänja sig vid
CSCs datorer.
I år ville jag prova med att låta studenterna visa upp sina resultat i
den avslutande laborationen för varandra i en "poster session" vid
sista kurstillfället. Denna var frivillig, men innehöll ett
tävlingsinslag som jag trodde skulle sporra. Tyvärr var det endast tre
grupper som bidrog med varsin (härlig!) poster. De två avgörande
anledningarna till det låga deltagandet tycks vara brist på tid och
att uppgiften var frivillig. Många kommenterade att det var en rolig
ide', men att de hade andra saker som de måste prioritera. Jag vill
gärna återkomma till den här iden, men i så fall sporra med bättre
bonus. Jag drar mig för att göra den obligatorisk med tanke på hur
tung den här kursen uppfattas redan idag.
Examination
Examination har gjorts med en tentamen med uppgifter på totalt 30
poäng. Jag har krävt 15 för godkänt, 20 för betyg 4, och 25 för betyg 5.
I år delades tentan upp i 15 + 15 p, där de första var mer fakta- och
förståelse-orienterade och den andra halvan handlade om
problemlösning. Bonuspoängen kunde bara hjälpa på första halvan.
Jag är nöjd med strukturen på tentan och kommer att fortsätta använda
den. Jag har till och med fått uppskattande kommentarer om extentorna
från några studenter.
Har de lärt sig nåt?
För att kunna utvärdera om vi når kursens mål, oavsett resultaten i
examination, innehåll kursenkäten en fråga om på vilken nivå studenten tyckte att
hans/hennes kunskaper låg. Resultatet syns i följande tabell där de
olika påståendena representerar växande kunskap: om du kan "utföra
enkla bioinformatiska analyser" antas det att du också kan "delta
diskussioner angående bioinformatik".
| Påstående | Antal | %
|
|---|
| Jag kan ingenting om bioinformatik.
| 4 | 7 %
|
| Jag kan följa diskussioner angående bioinformatik.
| 14 | 25 %
|
| Jag kan delta i diskussioner angående bioinformatik. | 12 | 22 %
|
| Jag kan utföra enkla bioinformatiska analyser | 16 | 29 %
|
| Jag kan använda bioinformatik i andra kurser och i
industrin | 8 | 15 %
|
I termer av det uttalade målet i
kurshandboken kan man säga att minst 2/3 av studenterna anser sig ha nåt det.
Mitt eget mål, som inte är formulerat någonstans, är att man ska kunna
utföra enkla analyser och faktiskt använda bioinformatik i industri
eller akademiska sammanhang. Tyvärr är det bara 44 % som tycker sig nå
till den nivån. För mig är det lite överraskande, eftersom jag tycker
att studenterna gör bra ifrån sig på laborationer. Möjligen ser de
inte själva vad de kan.
Kursens belastning
Det är många som angett arbetsbelastningen som hög, se tabell nedan, med hela 36 % som
säger sig ha lagt ner mer än hälften av sin studietid på Bioinformatik.
Tyvärr har den här
frågan inte funnits med tidigare år så jag kan inte avgöra om det är
hemuppgifterna som är källan till det här. Det jag uppfattat även
tidigare år är att kursen uppfattas som tung, men det begreppet
tolkar jag som att inbegripa även svårighetsgraden, och som tabellen
nedanför visar ligger den på en rimligt nivå.
Jag tror det finns flera faktorer som påverkar hur studenterna
uppfattar den här kursen. Dels är det en viktig labbkurs som
(hittills, kanske inte nästa år) går parallellt med Bioinformatiken
och den tar även den mycket tid. Dels är det här ett relativt
annorlunda ämne i utbildningen och jag uppfattar det som att studenterna har
en hel del respekt för kursen.
| Tid | Antal | %
|
|---|
| Mindre än 15% | 0 | 0
| | 15-30% | 16 | 29
| | 30-50% | 18 | 33
| | 50-70% | 17 | 31
| | Mer än 70% | 3 | 5
|
|
| Svårighetsgrad | Antal | %
|
|---|
| Mycket lätt | 0 | 0
| | Lätt | 3 | 5
| | Medel | 21 | 38
| | Ganska svår | 28 | 51
| | Mycket svår | 2 | 4
|
|
Planerade förändringar
Vidareutveckling av labbar
Jag har fått medel från KTH Learning Lab att genomföra en förändring
av kurser som går ut på att studenten får "sitt eget" data vid
kursstarten och som denne sedan ska arbeta med kursen igenom. Jag har
fortfarande inte rett ut hur detta ska göras, men tänker mig att detta
skulle användas i hemuppgifterna.
Jag kommer att fortsätta lägga in nya mini-projekt i lab 4. Det finns
flera syften med detta
- Studenterna verkar uppskatta verklighetsanknytningen och aktualiteten i projekten.
- Unika uppgifter har ofta lagts
fram som ett sätt att omöjliggöra plagiering.
- Jag hittar ibland forskningsartiklar som kan bidra med
lämpliga uppgifter. Även mitt egna arbete bidrar: Jag har nyss hjälpt en grupp på Bioteknik
i ett projekt och detta har gett frö till ett par ideer.
Ny bok
Som framgått av kursenkäten är den kursbok vi använt i två
kursomgångar inte
bra. Jag kommer därför ersätta den med en annan bok och komplettera
med material som saknas.
Pedagogik
Hemuppgifterna bör finnas kvar, fast i annan form.
Jag vill börja använda datorpresentationer för att försöka göra
föreläsningarna bättre.
Föreläsningen i sannolikhetslära tas bort.
Framtida möjligheter
Det är många studenter som skulle vilja se mer labbtid. Det är dels
för att få bättre handledarstöd på de labbar vi har idag, dels för att
de ser det som ett bra lärotillfälle. Några har kommenterat att de
gärna skulle se kursen modellerad efter Nummer-kursen, där man går
igenom ett begrepp på föreläsning och följer upp med en labb där man
får prova på att använda den i praktiken.
Lars Arvestad
Last modified: Wed Jun 21 10:56:16 CEST 2006