Dokumentation från gruppdiskussioner onsdag

Rapport från gruppdiskussion 14/6 2006 klockan 10-11 i soffor på plan 6

Ordförande: Mattias Hedenborg, Växjö
Sekreterare: Viggo Kann, KTH

Ämne: Är det effektivt eller fusk att kopiera från nätet?

Många tycker att fusket har ökat.
* Nya typer av studenter som fuskar mer och kanske inte vet riktigt vad som är fusk.
* Vana från gymnasiet att använda material från nätet utan att ange källan.
* Många har en pragmatisk etik - viktigare vad som är praktiskt än etiskt.

Hur kan vi upptäcka plagiat?
* System för kontroll av uppsatser (t ex Urkund, GenuineText)
* System för kontroll av program (t ex Nadasystem i programmeringsteknik)
* Elever kan kolla varandras uppsatser.

Vad kan vi göra åt problemet?
* Examinera kunskaper och inte artefakter (muntliga redovisningar)
* Informera utländska studenter om etik direkt när dom börjar (har använts på KTH ICT och minskat problemet)
* Informera alla studenter om etik och tillämpa en hederskodex (används på Nada, se http://www.csc.kth.se/utbildning/hederskodex/ )
* Öva tidigt genom att eleverna får skriva översiktsartiklar och citera och ange källan på rätt sätt.

Andra tankar om fusk och etik
* I disciplinärenden ligger bevisbördan läraren/institutionen.
* I examinationsärenden ligger bevisbördan på eleven.
* Fusk är ett större problem för eleverna än för läraren. Den som fuskar riskerar att missa väsentliga kunskaper. Om kamrater fuskar minskar kursbetygen och på sikt hela utbildningen sitt värde.

Sammanfattning – Gruppdiskussioner
Onsdag 14 juni 2006, 10.00 – 11.30

Grupp: Donald Ross

Bildning – vad menar och vilka delar bör ingå i vår utbildning?

Kan vi vara ansvariga för allmän bildning? Vad skulle man vilja ha in som bildning? Fokusera på delar som relaterat till datavetenskap?

Många studenter har svårt att utrycka sig i tal och skrift. Ska vi fokusera på detta?

Finns till exempel kurser i Kommunikation (skriv och prat-kurser) där studenter får träna på detta. Detta varierar lite mellan lärosäten. Många har lagt in det i andra kurser.
Upplever inte att exjobben presenteras så dåligt.
Studenter som inte har svenska som modersmål har ofta svårare gällande detta. Stöd/hjälp? Obligatoriska kurser är inte tillåtet – de anses vara behöriga och då kan vi inte ifrågasätta deras behörighet.
Vad får studenterna för hjälp runt detta? Vi som datavetenskapliga lärare som ska göra detta jobbet eller ska vi ta in ”proffs”? Ett problem är volym, att det blir så många studenter.

Fördelningen av ansvar: Vem ska ta ansvar för detta?

Ska detta ske på svenska eller engelska? Vilket språk ska exjobbet då skrivas på?
Obligatoriska moment i civ.ing.-programmen att de ska ha genomgått moment där de kommunicerar i tal och skrift.
Handlar också om vilken typ av språk de använder, slang/vardagspråk kontra ”vetenskapligt” språk.

Vad tycker studenterna om detta?

Beror till viss del på vilken student…

Vad läser studenterna för skönlitteratur eller snarare läser de skönlitteratur? Ska vi ta ansvar för detta?

Många studenter kanske tycker att detta hör till det privata livet och inte till utbildningen = vill inte prata om detta?
Vissa studenter tycker inte att det är intressant/värt tiden.
Återigen koppling till ämnet t.ex. att man vet vem som har skapat de matematiska teorierna och när (tidsepok) och det har påverkat samtiden. Detta är också bildning.

Kommunikation, vetenskapsteori, och allmän bildning… Men hur hanterar vi saker som hållbar utveckling, där vi lägger på ett samhällsvetenskaplig perspektiv snarare än humanistisk under utbildning.

Är det någon som gjort något på detta?
Handlar också om att integrera ämnen/relationen mellan samhällsvetenskap och teknologi.

Hur ändrar vi studenternas attityd gällande att detta är viktigt? Det som påverkar deras attityd är tidiga kurser och även ”äldre studenters” attityd.