Dokumentation från gruppdiskussioner tisdag

1) tisd fm Målrelaterat betygssystem

ECTS är ett Europeiskt jämförelsesystem ej så standardiserat som det ser ut, skall inte användas direkt

Vi diskuterade målrelaterade kontra relativa system. ECTS är relativt, men i Sverige gäller målrelaterade betyg. Det påpekades att t.ex. sydeuropa inte alls följer någon normalfördelning vid betygssättning. Någon menade att det inte är så stor skillnad för en enskild kurs.

USA, Australien m.fl. utanför EU är INTE med i detta ensade system, så jämförelser med dessa länder kan bli problematiska.

Skriftliga betygskriterier skall finnas - men vad betyder de?

Problem med värdering av internationella betyg vid antagning. Kräver expertis.

Centrala prov för att få ensade kurskrav och betygskriterier i centrala kursmoment ?

Olika användningar av betyg?
- internt (som indikation för vilka senare kurser som kan vara lämpliga)
- externt (som hjälp vid arbetssökande för både student oh arbetsgivare)

Tisdag 13 juni 2006, 10.40 – 12.00

GRUPP: Åsa Dahlstedt

Lärandemål och studieresultat

Blandad grupp, både gällande ämnen och lärosäten
De olika lärosätena har kommit olika lång i arbetet runt lärandemål. Vissa har deadline redan i höst och kör igång Bolognaanpassade kurser VT07. Andra har precis börjat.

Som en följd skiljer även det stöd som lärosätena ger sin anställda gällande arbetet.

Många frågetecken runt Bolognaprocessen, t.ex. gällande

kunskapsområden
fördjupning
formulering av lärandemål

Följande svårigheter runt att formulera lärandemål diskuterades:

Terminologin: vi måste vara förtrogen med den terminologin som används vid formulering av lärandemål. Ett exempel är att institutionen/lärosätet bidrar med listor på ett antal verb och adjektiv som ska användas på de olika nivåerna.
Examinerbara lärandemål. Detta innebär att alla lärandemål måste vara examinerade och godkända för att studenten ska få godkänd på hela kursen (olika lärosäten tolkar detta lite olika, men i huvudsak alla).
Det är svårt att hitta balansen mellan examinerbara lärandemål (=tydlighet/detalj) och att alla lärandemål som står i kursplanen måste vara examinerade (=ej för detaljerade). Även detta med att det är svårt att skilja mellan VAD studenten skall kunna (lärandemål i kursplanen) jämfört med HUR VÄL studenterna uppfyller detta (betygskriterierna) relaterar till vilken detaljnivå lärandemålen bör ligga på. Ett arbete som förmodligen kommer att kräva några vändor innan vi får till det bra.
Vad innebär progression och hur kan detta visas?

genom förkunskapskraven
användning av sk. Ämnesnivåer (A,B,C)
men är detta inte ”work arounds”? Borde inte progressionen visas genom lärandemålen? Jo, men det är svårt att veta HUR vi ska åstadkomma detta.

Luddiga och motstridiga begrepp: lärandemål vs. förväntat studieresultat vs. betygskriterier vs. målrelaterad betygsskala??
Koppling mellan examensordning à (utbildningsplan) à kursplan

Samtidigt som man ser över sina kurser/utbildningar så ser även ett lärosäte(?) över sin modulstorlek på kurser, eftersom man vill få samma storlek på alla sina kurser.

Här har det talats om att göra dessa till 5 poängskurser, men detta blir 7,5 högskolepoäng (och ECTS-poäng) och det är oklart om det är OK att ha halva ECTS-poäng.

Mycket av diskussionen hittills har handlat om hur vi ska arbeta med att formulera lärandemål för en enskild kurs. Men i och med Bologna kommer kraven på tydligheten gällande hur kurserna tillsammans uppfyller examensordningen (t.ex. kraven på en kandidatexamen) att öka.

Vi kommer att behöva lägga mycket tid på att visa att våra kurser uppfyller denna genom att formulera bra lärandemål. Detta inkluderar även att tydligt visa i vilka kurser vi tränar och examinerar generella egenskaper så som att kommunicera i tal och skrift, arbete i grupp, problemlösning, etc.
Vissa lärosäten arbetade med matriser för att säkerställa att alla delar i utbildningsplanen (som mappar mot examensordningen) täcks, där ena sidan i matrisen innehåller alla lärandemålen (samt ev. generella egenskaper) och andra sidan listas alla kurser.
Måste motverka attityden att ”kursansvarig äger sin egen kurs” utan kursutveckling måste i samverkan med utveckling av program/ämnen och andra kurser inom dessa.
Detta arbete är mycket bra för kvalitetssäkring av kurser och utbildningsprogram!

Hur många mastersutbildningar planerar vi?

de flesta är ganska restriktiva med antalet och i stället för en master för varje intriktning inom ett ämne så utvecklas en master per ämne med möjliga inriktningar, dvs. en för datavetenskap, en för fysik, etc.