Germund Dahlquist avled den 8 februari, ett par veckor efter sin 80 årsdag. Närmaste anhöriga är hustrun Marianne, dottern Gun och sönerna Martin, Torsten och Roland med familjer.
Germund Dahlquist verkade som professor i numerisk analys vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1963-90, och som gästprofessor vid Stanford University i USA 1982-86. Han var en av datateknikens verkliga pionjärer i Sverige. Vid Matematikmaskinnämnden 1949-59, deltog han i utvecklingen av BESK, Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator, världens snabbaste dator 1953. En prestation med största betydelse för världens meteorologi var den första lyckade väderleksförutsägelsen med numerisk metod. Ett omslag i vädret under den stora Dalamanövern i september 1954 förutsågs med hjälp av BESK.
I doktorsavhandlingen 1958 visade Dahlquist hur egenskaperna hos numeriska metoder för ordinära differentialekvationer kunde bestämmas ur ett par enkla och vackra ekvationssamband. Upptäckten gjorde honom genast internationellt bemärkt. Begreppen A-stabilitet och Dahlquist-barriärerna I och II, är sedan dess fundamentala resultat för varje numeriker. De följande decennierna satte han sin prägel på arbetet med metoder för processer där snabba och långsamma förlopp blandas.
Germund Dahlquist blev en portalgestalt inom numerisk analys och har belönats med hedersdoktorat i Hamburg, Helsingfors och Linköping. Han tilldelades 1988 av SIAM (Society for Industrial and Applied Mathematics) dess mest prestigefyllda uppdrag, att hålla deras von Neumannföreläsning. SIAM instiftade senare Dahlquistpriset, som sedan 1995 vartannat år delas ut till en ung lovande forskare. Det är så vitt vi vet unikt att en levande matematiker fått ge namn åt ett sådant pris.
Matematikens praktiska tillämpning låg alltid Germund varmt om hjärtat och han valdes in i Ingenjörsvetenskapsakademin1965. Han var med och startade Institutet för Tillämpad Matematik 1970, som blev en mötesplats för matematiker vid universitet och industri. Ett par av hans elever tog fasta på ett av hans uppslag och startade företaget Comsol, Computer Solutions Europe, 1986. Det har nu ett hundratal anställda i Stockholm med filialer i USA och Tyskland. På Germunds förslag utvecklades deras huvudprodukt Femlab, där finita elementmetoden löser svåra uppgifter inom områden som hållfasthet, elektromagnetism och kemi.
Från 1959 och långt över pensioneringen 1990 verkade Germund Dahlquist vid KTH. Sedan starten 1963 har verksamheten på KTH Nada, Numerisk Analys och Datalogi, under hans ledning vuxit till en av KTH:s största institutioner. Ett hundratal akademiska barn, barnbarn och barnbarnsbarn till Germund finns nu på olika håll i världen. Många av dem samlades till ett internationellt symposium i samband med hans åttioårsdag i januari i år. Deras många specialiteter avspeglar hans vidsträckta intressen och framsynthet.
Värme och intresse för medmänniskor utmärkte Germunds personlighet. Glädjen i musik, som han delade han med sin familj, följde honom genom åren. Riktigt lyckliga stunder en sen kväll, fick också vi andra vara med när han lekte på pianot.
Av Germund Dahlquist kvarstår intrycket av hans vänligt varma och glada förväntan. Han såg en utmaning i varje problem och en möjlighet i varje människa.
Axel Ruhe, professor i numerisk analys
Ingrid Melinder, prefekt vid KTH Nada