bild
Skolan för
elektroteknik
och datavetenskap

IT-design för funktionshindrade

KursPM för itfunk07

Vem får läsa kursen

Kursen kan läsas av vem som helst, inga förkunskapskrav krävs.

Kursens mål

Målet med kursen är att ge studenterna en förståelse för olika typer av funktionshinder, vilka speciella krav detta ställer på datorers maskin- och programvara, vilka sociala konsekvenser funktionshindret innebär, samt vilka möjligheter datorer har att påverka det dagliga livet för personer med funktionshinder.

Kursledare

Fredrik Winberg, fredrikw@csc.kth.se, 08-790 9105, rum 4634.

Hör i första hand av er via e-post.

Kurslitteratur

”Perspektiv på funktionshinder & handikapp”, Magnus Tideman (red.), Studentlitteratur., ISBN 91-44-01618-2. Köpes förslagsvis direkt från Studentlitteratur eller någon annan nätbaserad bokhandel.

Kursbunt finns att köpa på studentexpeditione för 80:-. Kursbunten innehåller följande artiklar:

  • Agelfors, E., Beskow, J., Dahlquist, M., Granström, B., Lundeberg, M., Spens, K-E., & Öhman, T. (1998). Synthetic Faces As A Lipreading Support. I Proceedings of ICSLP'98.
  • Chang, A., O'Modhrain, S., Jacob, R., Gunther, E., & Ishii, H. (2002). ComTouch: Design of a Vibrotactile Communication Device. I Proceedings of DIS2002.
  • Cole, E., & Dehdashti, P. (1998). Computer-Based Cognitive Prosthetics: Assistive technology for the Treatment of Cognitive Disabilities. I Proceedings of Assets 1998.
  • Cox, S., Lincoln, M., Tryggvason, J., Nakisa, M., Wells, M, Tutt, M., & Abbott, S. (2002). TESSA, a system to aid communication with deaf people. I Proceedings of ASSETS 2002.
  • Edwards, K., Mynatt, E. & Stockton, K. (1995). Access to graphical interfaces for blind users. interactions, 2(1), 54-67.
  • Fougeyrollas, P. & Gray, D.B. (1998). Classification Systems, Environmental Factors, and Social Change: The Importance of Technology. I D.B. Gray, L.A. Quatrano & M.L. Lieberman (Red.) Designing and Using Assistive Technology: The Human Perspective (s. 13-28). Paul H. Brookes Publishing Co.
  • Hampel, T., Keil-Slawik, R., Claassen, B. G., Plohmann, F. & Reimann, C. (1999). Pragmatic Solutions for Better Intergration of the Visually Impaired in Virtual Communities. I Proceedings of GROUP 99.
  • Harrison, C.S., Dall, P.M., Granat, M.H., Maver, T.W., & Conway, B.A. (2000). Development of a wheelchair virtual reality platform for use in evaluating wheelchair access. I Proceedings of ICDVRAT 2000.
  • Sloan, D., Gregor, P., Rowan, M. & Booth P.(2000). Accessible Accessibility. I Proceedings of the 2000 conference on Universal Usability (s. 96-101). AMC Press.
  • Story, M.F., Mueller, J.L. & Mace, R.L. (1998). The Universal Design File: Designing for People of All Ages and Abilities (kapitel 1-3). The Center for Universal Design: NC State University.
  • Svensk, A. (2003). Från svartvit torftighet till en ocean av färgbilder.
  • Synskadades Riksförbund (SRF). (2001). Synskadad i Sverige - frågor och svar.
  • Tarandi, E. (2004). De dövas samhälle. uppsats i IT-design för funktionshindrade 2004.
  • Vanderheiden, G.C. & Vanderheiden, K.R. (1991). A Brief Introduction to Disabilities. Trace Research & Development Center, University of Wisconsin-Madison.

Kursupplägg

Kursen ges under period 4, med åtta föreläsningar och fyra litteraturseminarier. Föreläsningarnas syfte är att ge exempel på dels vilket arbete som pågår inom området funktionshinder och IT, samt dels för att belysa olika typer av funktionshinder. Litteraturseminarierna har som syfte att ge en fördjupad kunskap genom att studenterna tillsammans med kursledaren diskuterar ett antal artiklar som alla har läst på förhand.

Examination

För all examination vid CSC tillämpas en hederskodex.

Kursen examineras genom två delar, seminarier och en hemtenta.

Seminarier, 2p

För att få godkänt på seminariedelen krävs närvaro på samtliga littersturseminarier (alternativt restuppgifter vid frånvaro) samt godkända inlämningsuppgifter för vart och ett av dessa. Läs mer under seminarier.

Hemtenta, 2p

Hemtentan delas ut vid sista kurstillfället (11/5) och ska sedan lämnas senast den 21/5. Läs mer under hemtenta.

Förändringar sedan förra läsåret.

För att öka examinationsgraden har seminariedelen arbetats om och utökats, och ersätter uppsatsen.

Copyright © Sidansvarig: Fredrik Winberg <fredrikw@csc.kth.se>
Uppdaterad 2007-03-22