Kursprogram för DD1311 Programmeringsteknik med PBL för CL1, vt 2009

Lärare

Studentexpedition

Nadas studerandeexpedition finns på Osquars backe 2 plan 2. Öppettider under terminstid: måndag, tisdag, torsdag, fredag 9.30-12.00, måndag-torsdag 13.00-15.00, telefon 08-790 80 77, e-post studentexp@nada.kth.se

Kurslitteratur

Som kurslitteratur kan du välja en av följande böcker:

	Starting out with Python av Tony Gaddis, utgiven 2009, ISBN 0-321-54941-4. (har använts på OPEN, I och MEDIA under hösten 2008) 675 kr i kårbokhandeln.	Python Programming for the absolute beginner av Michael Dawson, utgiven 2006, ISBN: 1-59863-112-8 (användes på S våren 2008) 250 kr i kårbokhandeln.

Mål

• följa reglerna i programspråkets syntax,
• tillämpa och redogöra för regler för god programmeringsstil (såsom användarvänlighet, kommentarer, felhantering, strukturering, flexibilitet),
• upptäcka och korrigera programmeringsfel,
• modifiera givna program,
• överföra data mellan fil och program,
• identifiera behovet av och använda styrstrukturer (villkorssatser och slingor),
• dela upp ett större problem i hanterliga delar och konstruera funktioner för dessa,
• använda de datastrukturer som finns inbyggda i programspråket, samt välja datastrukturer som passar för det aktuella problemet,
• utveckla enkla grafiska användargränssnitt,
• granska andras program

• använda programmering för att lösa problem,
• tillämpa problemlösningsmetodiken även inom andra områden än programmering,
• diskutera programutveckling med experter,
• bedöma kommersiella program.

Hederskodex

Kursmoment

• Laborationer med instuderingsfrågor, LAB1 (1,5 hp)
• Prov, LAB2 (1,5 hp)
• P-uppgift, LAB3 (3 hp)

Labbar

Kursens första moment, LAB1, består av laborationer som görs i grupper om två personer.

Varje laboration består av två eller tre programmeringsuppgifter, samt ett antal instuderingsfrågor.

För godkänt resultat på LAB1 krävs att du redovisar labbarna. Godkända redovisningar av labbarna medför även att det skriftliga provet blir mindre omfattande. För läsåret 2008-2009 gäller att det finns fem laborationer som vardera ger max 3% bonus till det skriftliga provet, under förutsättning att laborationerna redovisas på ett tillfredsställande sätt och i tid. Sammanlagt kan detta alltså ge 15% i bonus till provet.

Prov

Kursens andra moment, LAB2, består av ett individuellt skriftligt prov på grunderna i pythonprogrammering. En provfråga skulle t ex kunna se ut så här:

Vilken/vilka av följande satser skriver ut värdet av variabeln x?

• print 'x'
• print ' x'
• print x
• x = raw_input()
• Ingen av ovanstående.

Provet är ett obligatoriskt moment, men det är också tänkt att fungera som ett diagnostiskt prov där man kan se om man har några kunskapsluckor som behöver fyllas igen innan man börjar med P-uppgiften.

P-uppgift

P-uppgiften redovisas i fyra steg, specifikation, prototyp, granskning och slutredovisning.

Det finns många olika uppgifter, och du ska inte göra samma uppgift som någon annan i din grupp. Uppgiftslydelsen kvitterar du ut hos din assistent i slutet av kursens första del.

Specifikation

Innan programmet skrivs ska en specifikation lämnas in. Syftet är att du ska tänka igenom problemet innan du försöker lösa det. Specifikationen ska innehålla följande delar:

• Algoritm
• Datastruktur (rita också en minnesbild med exempeldata)
• Funktioner
• Klasser med attribut och metoder (om du använder klasser)

Specen tas med till en grupptimme för genomgång!

Prototyp

Prototypen är den första körbara versionen av ditt program. En prototyp behöver bara göra en del av det ditt färdiga program ska göra (hur stor del bestämmer du själv). Den kan t ex skriva ut en meny, eller läsa in data från en fil och skriva ut på skärmen.

Granskning

Innan det färdiga programmet kan redovisas för en handledare ska det testas (granskas) av en kurskamrat. Vid testen ska din granskare kritiskt granska ditt program, testköra det och fylla i ett granskningsprotokoll (finns på kursens webbsida, titta på LAB3:P-uppgiften ). Denna granskning är ett obligatoriskt moment. (Varje kursdeltagare måste granska en uppgift, och alla uppgifter som ska redovisas för handledare måste granskas först.) Syftet med granskningen är att du genom att kritiskt granska en annans program ska få en ökad förståelse för hur man ska (och inte ska) programmera.

Slutredovisning

Du väljer (normalt via webben) en tid för slutredovisning. Uppgiftslydelsen, specifikationen med uppdaterad minnesbild, besiktningsprotokollet och granskaren ska medföras till slutredovisningen, liksom en färsk programutskrift, och förstås programmet. Om du tar med en egen dator till redovisningen ska den vara uppkopplad mot Internet, eftersom vi (för att förhindra fusk) jämför din lösning mot tidigare lösningar.

Betyg

Eftersom kursen utvecklas från år till år och betygssystemen därmed justeras kan vi endast garantera betygssystemets giltighet i ett år framåt. Detta är vad som gäller för kurser som startar under läsåret 2008-2009:

För att bli godkänd på kursen måste man klara av de tre momenten LAB1 (inledande arbete med labbar), LAB2 (prov på grunderna) och LAB3 (P-delen). Kursen ger sex högskolepoäng uppdelat på följande sätt (moment):

1.5hp LAB1 Labbar och hemuppgifter gjorda och redovisade i tid.

1.5hp LAB2 Det skriftliga provet godkänt.

3p LAB3 P-uppgiften godkänd.

E = Godkänd P-redovisning av uppgift som lösts tillräckligt bra (max tre påpekanden).

D = Godkänd P-redovisning med ett perfekt program, dvs inga anmärkningar i protokollet (väl uppdelat, ingen kodupprepning, vettigt dokumenterat mm).

För betyg högre än D krävs att grunduppgiften redovisas före kursomgångens slut.

C = Kraven för D + ett perfekt program med korrekt hantering av felaktig inmatning, dvs inga anmärkningar i protokollet (väl uppdelat, ingen kodupprepning, vettigt dokumenterat mm).

B = Kraven för C + en extrauppgift med betyg B (kan t ex vara svårare algoritm). Observera att kraven på ett perfekt program gäller hela programmet, inklusive ev extrauppgift.

A = Kraven för B + en extrauppgift med betyg A (kan t ex vara grafik eller avancerad algoritm). Observera att kraven på ett perfekt program gäller hela programmet, inklusive extrauppgiften.

E eller D = 3.

C eller B = 4.

A = 5.

Om du är missnöjd med övningsassistentens beslut om betyg kan du skicka ett e-brev till kursledaren där du förklarar din syn på betyget och bifogar alla filer.

Plussa

• Den som har redovisat sin P-uppgift under kursens gång kan efter det höja sitt betyg, men bara inom ett år från kursstart.
• Krav för betygen framgår av kursprogrammet. Man kan behöva förbättra programkvalitén eller göra vissa extrauppgifter. Man kan också göra en helt ny uppgift.
• Redovisningen görs vid något av uppsamlingstillfällena för P-uppgifter.
• Man har bara ett år från kursstart på sig att höja sitt betyg, sen är det försent. Om kursen började i period 3 år 20089 måste man alltså redovisa innan början av period 3 år 2010.

Krav på P-uppgiftslösningen

Utöver kraven på funktionalitet som finns i uppgiftslydelsen gäller detta alltid:

• Programmet ska vara kommenterat upptill med författare, datum och ev revisionsdatum. Överkommentera inte programmet i övrigt. Tänk på att det är kvalitet och inte kvantitet på kommentarer som räknas.
• Programmet ska vara användarvänligt och presentera sig vid programstart. Tydliga instruktioner ska ges på skärmen. Det ska vara lätt att förstå vad programmet skriver ut. Det är tillåtet att anta att indatafiler är felfria om inte annat anges i uppgiftslydelsen.
• Programmet ska vara vettigt uppdelat i funktioner, och eventuellt klasser. Funktioner ska inte vara alltför långa (max en skärmsida). Det ska vara lätt att i efterhand gå in och förstå och ändra i programmet. Robust, flexibelt och lättläst är nyckelord.
• Varje variabel och funktion ska vara försedd med kommentarer. Ange vad variabeln representerar och vad funktionen gör. För funktioner bör man också ange vad indata (parametrar) och utdata (retur-värde) betyder. Det ska räcka att läsa kommentar och funktionshuvud för att förstå hur en funktion ska användas.
• Namn på variabler och funktioner ska vara vettiga. Alla deklarerade namn ska vara på samma språk, liksom alla kommentarer (engelska namn och svenska kommentarer är OK). Koden skall vara snyggt formaterad.
• Nästan identiska kodstycken ska inte upprepas. Gör i stället generella funktioner. Inför inte i onödan begränsningar. Inför konstanter för sådant som man kan tänkas vilja ändra framöver (om man skulle vilja arbeta vidare med din lösning) och för tal som inte ska ändras och går att beskriva med namn.

Detaljschema

Kursutveckling och synpunkter på kursen