DD1320 Tillämpad Datalogi

Föreläsning 7: Sortering

Sortering är en av dom vanligaste uppgifterna för ett program. Här följer en beskrivning av några sorteringsalgoritmer!

Urvalssortering (Selection sort)

Vi tänker oss att vi ska sortera en lista med N tal. Totalt krävs N(N-1)/2 jämförelser och N-1 byten, helt oberoende av hur pass osorterad listan är från början. Tiden är alltså i stort sett proportionell mot kvadraten på N. Man säger att komplexiteten är O(N2).
6 13 5 2 1 3 7 8 10 12 4 9 11

1 13 5 2 6 3 7 8 10 12 4 9 11

1 2 5 13 6 3 7 8 10 12 4 9 11
         
def urvalssortera(data):
    n = len(data)
    for i in range(n):
        minst = i
        for j in range(i+1,n):
            if data[j] < data[minst]:
                minst = j
        data[minst],data[i] = data[i], data[minst]

Urvalssorteringsanimation från Hong Kongs universitet.


Bubbelsortering (Bubble sort)

En något smartare metod än urvalssortering är denna: Totalt krävs i värsta fall N(N-1)/2 jämförelser och lika många byten. Men om listan är nästan sorterad från början räcker det med några få genomgångar och då blir bubbel snabbare än urval.

Bubbelsortanimation från universitetet i Oldenburg.




Insättningssortering (Insertion sort)

Denna metod känns särskilt naturlig om man får värden ett efter ett (t ex om dom läses in från en fil) och man vill sortera in dom i en lista. Här sorterar vi in ett värde i taget på följande vis: Om alla värden redan finns i listan sorterar vi in ett värde i taget, med början från det andra.

Komplexiteten är i allmänhet O(N2) men den är lite snabbare än urvalssortering i praktiken eftersom en flytt är snabbare än ett byte. För att sortera in ett nytt värde i en redan sorterad lista är insättning bäst.

13 6 5 2 1 3 7 8 10 12 4 9 11

6 13 5 2 1 3 7 8 10 12 4 9 11

5 6 13 2 1 3 7 8 10 12 4 9 11
         
def insattningssortera(data):
    n = len(data)
    for i in range(1, n):
        varde = data[i]
        plats = i
        while plats > 0 and data[plats-1] > varde:
            data[plats] = data[plats-1]
            plats = plats - 1
        data[plats] = varde

Animation av insättningssortering från Indian Institute of Technology i Kanpur.


Damerna först

Den enklaste sorteringsuppgiften är att sortera om en personlista med damerna först och den smarta algoritmen kallas damerna-först-sortering.
  1. Sätt ett pekfinger i var ände av listan!
  2. Rör fingrarna mot varandra tills vänstra fingret fastnat på en herre och högra fingret på en dam!
  3. Låt damen och herren byta plats!
  4. Upprepa från 2 tills fingrarna korsats!
Idén kan utvecklas till Quicksort, som är den snabbaste av alla sorteringsalgoritmer.



Quicksort

Damerna-först-algoritmen med två pekfingrar används i Quicksort. Först bestämmer man vilka (små) nyckelvärden som ska kallas damer. Resten kallas herrar och så utför man algoritmen. Listan delas alltså i två segment, det första med små värden, det andra med stora värden. Nu behöver man bara sortera segmenten var för sej. Det här är en rekursiv tanke!
def quicksort(data):
    sista = len(data) - 1
    qsort(data, 0, sista)

def qsort(data, i, j):
    pivotindex = (i+j)/2
    data[pivotindex], data[j] = data[j], data[pivotindex]
    k = partitionera(data, i-1, j, data[j])
    data[k], data[j] = data[j], data[k]
    if k-i > 1:
        qsort(data, i, k-1)
    if j-k > 1:
        qsort(data, k+1, j)

def partitionera(data, v, h, pivot):
    while True:
        v = v + 1
        while data[v] < pivot:
            v = v + 1
        h = h -1
        while h != 0 and data[h] > pivot:
            h = h -1
        data[v], data[h] = data[h], data[v]
        if v >= h: break
    data[v], data[h] = data[h], data[v]
    return v

Komplexiteten blir i allmänhet O(N log N). Det beror på att man kan dela listan på mitten log N gånger. Exakt hur snabb den är beror på hur man avgör vilka värden som ska vara damer. Om man tar det första värdet i listan och utnämner det och alla mindre värden till damer, så blir Quicksort mycket långsam för redan nästan sorterade listor! Det bästa är att ta ut tre värden - det första, det sista och något i mitten - och låta det mellersta värdet bestämma vad som är damer. Det kallas median-of-three. Man kan visa att komplexiteten då blir 1.4 N log N i genomsnitt.

Quicksortanimation från Aucklands universitet.

Merge Sort

Om man har flera sorterade småfiler är det lätt att samsortera dom till en fil. Det här kan man också göra med en lista om man har extrautrymme för att kopiera den till två andra hälften så långa listor. Det här ger en rekursiv tanke! Komplexiteten blir O(N log N), lika snabb som quicksort men kräver extra minnesutrymme. Om första halvan av listan a ska samsorteras med andra halvan kopierar man först över allting till hjälplistan b och sorterar sedan tillbaka från b till a. Detta förfarande kallas merge och programmeras lämpligen som en egen metod.
def mergesort(data):
    if len(data) > 1:
        mitten = len(data)/2
        vensterHalva = data[:mitten]
        hogerHalva = data[mitten:]

        mergesort(vensterHalva)
        mergesort(hogerHalva)

        i, j, k = 0, 0, 0
    
        while i < len(vensterHalva) and j < len(hogerHalva):
            if vensterHalva[i] < hogerHalva[j]:
                data[k] = vensterHalva[i]
                i = i + 1
            else:
                data[k] = hogerHalva[j]
                j = j + 1
            k = k + 1
                
        while i < len(vensterHalva):
            data[k] = vensterHalva[i]
            i = i + 1
            k = k + 1
                    
        while j < len(hogerHalva):
            data[k] = hogerHalva[j]
            j = j + 1
            k = k + 1

Mergesortanimation från North Carolina State University.


Divide and conquer

En kanske inte så sympatisk härskarteknik som går ut på att så split mellan sina undersåtar för att rikta deras misstro mot varandra istället för mot härskaren kallas på engelska divide and conquer. (På svenska säger vi söndra och härska, men det passar inte lika bra här.)

Inom datalogi används detta uttryck för att beskriva en lösningsmetod där man delar upp ett problem i två eller flera delproblem och löser dessa var för sig. Delproblemen löses enklast med rekursion!

Quicksort och mergesort är två exempel på divide-and-conquer-principen.




Räknesortering (Distribution count)

Om man vet att det bara finns ett litet antal nyckelvärden, (t ex om man ska sortera Sveriges befolkning efter födelseår), så är distributionsräkning oslagbart snabbt. Det kräver att talen som sorteras in i listan hämtas från en annan lista eller fil. Komplexiteten blir O(N), men fungerar alltså bara om man har få nyckelvärden i förhållande till antalet data som ska sorteras.

Om man upprepar förfarandet för varje position (siffra eller bokstav) i de data som ska sorteras får man radixsortering!
3 4 3 3 5 3 5 3 5 4 5 3 4

3:6
4:3
5:4

3 3 3             4                        



Stabil sortering

En sorteringsrutin är stabil om den behåller sorteringsordningen efter en ny sortering med annan nyckel. Exempelvis sortering på för- och efternamn.
Anna Andersson
Anna Johansson
Bertil Andersson
Bertil Johansson
Efter stabil sortering m.a.p. efternamn
Anna Andersson
Bertil Andersson
Anna Johansson
Bertil Johansson

Sortering av större mängder data

Alla metoderna ovan förutsätter att de data som ska sorteras kan lagras i primärminnet. Om så inte är fallet får man ta till extern sortering men det ingår inte i den här kursen.