Kursanalys, DD2396 Bioinformatik, VT08
Innehåll
- Kursdata
- Sammanfattning
- Undervisningen
- Examination och utfall
- Kursens belastning
- Särbehandling och genusperspektiv
- Inför nästa år
Kurs | DD2396 Bioinformatik, 6p, period 3, vt 2008.
|
---|
Kursledare | Lars Arvestad
|
---|
Handledare | Helga Westerlind och Jenny Tigerholm
|
---|
Undervisningstimmar | 16 föreläsningar om 2 h, samt 8
datorlaborationer med 4 timmars handledning i halvklass.
|
---|
20 studenter fyllde i en kursenkät.
Prestationer
76 studenter registrerade sig på kursen och 66 av dessa gjorde
alla labbar så jag räknar därför med 66 aktiva studenter. I år
försvann bara en av de som genomförde första laborationen!
55 av årets studenter
har gått upp på första tentan och 45 blev godkända.
41 studenter är klara med både lab och tenta vilket ger
examinationsgraden 62 %
innan första omtentan. Detta är en nedgång från förra året som helt kan
förklaras med att det var ett mindre antal som valde att gå och
tentera.
Prestationsgraden är
76 %, en nedgång jämte förra året som följer av det sämre tentaresultatet.
Kursmål
Kursen ska ge en allmän introduktion till ämnet och beröra många olika
problemställningar som man kan råka ut för vid analys av
molekulärbiologiska data. Efter kursen ska studenterna känna att de
kan diskutera praktiska bioinformatiska problem och veta vilka verktyg
man kan använda eller vart man kan vända sig för att lösa sitt
problem. De ska vara orienterade om de olika algoritmer och metoder
som används i fältet,
samt vilka olika typer av data som finns tillgängliga. Även
handhavande av metoder betonas och såväl möjligheter och begränsningar
med olika metoder diskuteras.
Förändringar inför denna kursomgång
- Små förändringar i kursinnehållet, ej värda att gå in på.
- Som för höstomgången gjordes fjärde labben frivillig och
betygshöjande.
- En betygshöjande uppsats lades till.
- Alla föreläsningar använde datorstödd presentation. Tidigare
omgångar har använt tavla vid några föreläsningar.
Vilket betyg ger du kursen som helhet?
- 50% (10 st) Mycket bra
- 45% (9 st) Bra
- 5% (1 st) Godkänd
- 0% (0 st) Underkänd
Har kursen känts relevant för din utbildning?
- 85% (17 st) Ja
- 15% (3 st) Vet inte
- 0% (0 st) Nej
Jag var mycket nöjd med denna kursomgång och det verkar de svarande
studenterna också vara. Omdömena som gavs i enkäten är till och med
lite bättre än förra året (men då svarade 27 studenter mot 20 i år).
Antalet godkända på tentan blev en liten besvikelse, men jag hoppas
att det kan justeras i och med omtentan.
Att lab 4 (ett litet projekt) gjordes frivillig ökade
genomströmningen av labkursen som väntat, men det blev tyvärr
betydligt färre
som gjorde den än vad
jag räknat med.
Den betygshöjande uppsatsen var det bara tre som gjorde,
vilket var betydligt färre än beräknat!
Föreläsningar
I år är det första gången som jag enbart använde datorbilder för
föreläsningarna. Föreläsningsanteckningarna är uppskattade, delvis
därför att boken inte är omtyckt.
Kurslitteratur
Har du läst i kursboken (Baxevanis-Ouelette) under kursens gång?
- 55% (11 st) Ja
- 15% (3 st) Bara inför tentan
- 30% (6 st) Nej
—
"inte så rolig att läsa, men bra som uppslagsbok om det är något särskillt man undrar"
—
"Nja är ett bättre svar. Jag använde bara kursboken som uppslagsbok och läste endast när jag behövde förstå något djupare."
—
"Har läst bara då jag inte har förstått något avsnitt. Föreläsningar gav mer än boken."
Har du använt annat material (flera svar möjliga)?
- 0% (0 st) Annan bok (kommentera vilken)
- 75% (15 st) Kroghs kapitel om HMM:er
- 65% (13 st) Kursmaterial från Internet
- 50% (10 st) Annat material på Internet
- 95% (19 st) Gamla tentor
—Jag vet inte om det är genomförbart men jag skulle ha varit väldigt fint om du hade skrivit kurslitteraturen själv där du tar upp det du tycker är relevant. Känns inte som att det skulle bli en jättetjock "bok" men jag förstår att det tar lång tid att skriva i alla fall och att du säkert inte har tid. Men det finns kanske åtminstone en bättre bok på marknaden.
Kursboken fortsätter att vara en huvudvärk. Jag har inte hittat nåt
som passar så bra, men fortsätter leta. Mina föreläsningar täcker
mycket som inte nämns i boken och det är svårt att komplettera på ett
bra sätt. Man skulle kunna låta boken (någon bok) definiera kursen
fullt ut, men jag tycker att mycket skulle gå förlorat i så fall. Jag
arbetar hellre med att gradvis komplettera med extra upptryckt
material. Vi har använt ett kompendium om HMM:er av Anders Krogh i
flera år och det tycker jag går bra. Det vore bra att förstärka med
mer noggrant material om multilinjeringar och genomik, två avsnitt som
brister i de flesta böcker jag läst.
Från en kollega vet jag att det finns en ny bok som är lovande. Den
ska undersökas innan nästa kursomgång.
Hemuppgifter
Har hemtalen fått dig att börja plugga (läsa bok eller annat material)
- 75% (15 st) Ja, mer än vanligt
- 20% (4 st) Jag har pluggat som vanligt
- 5% (1 st) Nej, mindre än vanligt
- 0% (0 st) Vet inte
Vad tycker du om svårighetsgraden på hemtalen?
- 0% (0 st) Mycket svåra
- 0% (0 st) Svåra
- 90% (18 st) Lagom
- 5% (1 st) Lätta
- 0% (0 st) Mycket lätta
—
Om möjligt så skulle man kunna ha flera hemtal. Hemtalen gav väldigt mycket under kursen gång.
De fyra omgångarna med hemtal verkade uppskattade även i
år. Uppgifterna aktiverar studierna och gör i flera fall, precis som
labbar, material konkret. En del kursmaterial (att söka information) kommer dessutom bara upp
i samband med hemtalen.
Jag skulle gärna ha mer hemtal, men det kräver lite förberedelser och
jag är inte säker på att jag klarar av det inför nästa kursomgång. Om
kursen kommer att få färre föreläsningar så är å andra sidan en
lösning att utveckla hemtalen till att stimulera självstudier för väl
valda delar av kursen.
Datorlaborationer
Om de obligatoriska laborationerna
—Mycket bra för förståelsen av kursen.
—Här lärde man sig äntligen något! Jätteskönt att få diskutera hur saker fungerar med labbassarna. På föreläsningen sitter man bara som ett frågetecken och skriver ner va 10e ord man snappar upp.
—Känns som att jag har lärt mig tillräckligt mycket för att kunna göra enklare saker helt själv från grunden. Kan jag inte säga om många andra labkurser.
Laborationerna var väsentligen de samma som tidigare. Den stora
skillnaden var, som nämnts, att jag gjorde lab 4
frivillig. Genomströmningen blev självklart bättre, men jag tyckte
också att stämningen i salen blev lite lugnare. Fler kunde koncentrera
sig på att göra uppgifterna ordentligt.
Av nån anledning förväntade jag mig att nästan alla skulle göra lab 4,
eftersom den höjer betyget, men så har inte utfallet blivit.
Hittills har 17 studenter blivit godkända på lab 4,
men några fler har lämnat in en rapport i dagarna. Vi kommer
antagligen upp över 25 av 66 som lämnar in en rapport.
Ett bra mål vore att få hälften av studenterna att göra färdigt lab 4.
Vi kunde använda bättre datorer (inte terminalservrar) i år vilket var
en stor kvalitetsökning!
Bland enkätsvaren fanns det ett par klagomål på labhäftet: de tycker
att det är otydligt vad man ska göra. Jag har svårt att förhålla mig
till detta. Min egen bild är ju förstås högst subjektiv, men jag har
under laborationerna inte kunnat identifera delar av kompendiet som
orsakar problemen. Viss programvara (Phylip) är definitivt
problematisk och jag hoppas kunna ersätta den inför nästa omgång, och
det kan vara så att det i själva verket är osäkerheten kring
datoranvändningen som ställer till det. Eftersom laborationerna är
uppskattade tror jag att själva uppgifterna står sig bra. Till min
glädje fick jag också beröm från en student som kom för att avsluta
en sista uppgift som var kvar från ett tidigare år: hon tyckte det var
ett bra kompendium och ansåg att det förvånansvärt lätt att sätta sig
in i vad som behövde göras, trots att det gått lång tid sen sist.
Uppsats
Har du gjort eller tänker du skriva en uppsats?
- 10% (2 st) Ja, har skrivit
- 45% (9 st) Ja, tänker skriva
- 30% (6 st) Nej, hinner inte
- 10% (2 st) Nej, vill inte
—
Det finns verkligen ingen som helt motivation till att skriva en uppsats på fem sidor om ämnen man knappt begriper, bara för att höja sig ett betygsteg.
För att få högsta betyg var man i år tvungen att skriva en
uppsats. Hittills har jag godkänt tre uppsatser och ytterligare en har
kommit in för granskning när detta skrivs, dagen för
uppsats-deadline. Detta var betydligt färre än jag räknat med, och
tydligen inte vad studenterna tänkt sig heller (se rutan här bredvid).
Uppsatsämnena gick ut på att läsa två vetenskapliga artiklar om två
relaterade bioinformatiksystem och jämföra dessa. Det är möjligt att
detta var för svårt, eller helt enkelt för arbetssamt. Syftet med
uppsatserna är ju att stimulera till arbete, inte skrämma bort
studenter från högre betyg, så resultatet stämmer till eftertanke. Kan
man ändra uppsatsämnena? Ska vi ersätta uppsatsen ha en svårare
lab-uppgift istället? Dessa är ju uppskattade.
Vad tycker du om betygssystem i år?
- 10% (2 st) Vet inte
- 0% (0 st) Vet inte, jag har inte förstått hur det fungerar
- 45% (9 st) Bra
- 30% (6 st) Bra, men tentan borde väga tyngre
- 10% (2 st) Bra, men labbar och andra uppgifter borde väga tyngre
- 5% (1 st) Dåligt, tentan borde avgöra allt
—Tycker att det är jätte bra att labar etc kan påverka betyget men då labbkursen inte känns så stor, tycker jag att man borde ha möjlighet att uppnå även de högsta betygen på enbart tentan
—Ser hellre att tentan endast skulle ha betyget P/F och att betyget i kursen skulle sättas på labbar och uppsats.
—Det kändes helt omöjligt att få högsta betyg på tentan. Att det sedan ska motsvara ett C, som kan höjas till ett A med ytterligare två stora arbeten är ett absurt skämt. Kompisar på kemi läser kurser där man kan gå till tentan med ett garanterat C tack vare inlämningsuppgifter innan tentan. Här blev det liksom tvärtom och helt omöjligt jobbigt.
På vilken nivå tycker du att dina kunskaper ligger? Välj lämpligaste påstående:
- 0% (0 st) Jag kan ingenting om bioinformatik.
- 10% (2 st) Jag kan följa diskussioner angående bioinformatik.
- 10% (2 st) Jag kan delta i diskussioner i ämnet.
- 65% (13 st) Jag kan utföra enkla bioinformatiska analyser
- 15% (3 st) Jag kan använda bioinformatik i andra kurser och i industrin
Den huvudsakliga examinationen var med tenta. Beroende på poäng kunde
man få betygen E, C, eller A. Detta betyg viktades sedan om med hur
många extra uppgifter man gjort för att ge kursbetyget.
Det är uppenbart att studenterna själva inte uppskattar detta
betygssystem, se rutan. Samtidigt ser jag det som omöjligt att använda
tentan på det sätt som önskas av studenterna, nu när vi använder
ECTS. Jag kommer att överväga utformningen av betygssystemet så att
det, om möjligt, uppfattas som uppmuntrande istället för nedslående!
Ytterligare en aspekt av tentan följer av att studierektor vill minska
ner tentorna. Man skulle kunna reducera tentan (plocka bort de
avancerade frågorna) till godkänd/underkänd och finna andra sätt att
examinera för högre betyg.
Studenternas egen uppfattning om sitt lärande är fortsatt
uppmuntrande. De känner att de har lärt sig något. Ett gott exempel i
kursen var att en student kunde hjälpa en vän på ett bioteknikföretag
med en bioinformatisk undersökning som sin lab 4-uppgift. En direkt
tillämpning av kursen! Denna uppgift kommer, lätt modifierad, att ingå
i nästa labhäfte och blir kursens andra studentformulerade uppgift.
Hur stor del av din totala studietid hittills under perioden ägnar du åt den här kursen?
- 0% (0 st) Mindre än 15%.
- 25% (5 st) 15-30%.
- 50% (10 st) 30-50%.
- 20% (4 st) 50-70%.
- 5% (1 st) Mer än 70%.
Svaren på frågan kring kursens belastning bekräftar att det åtminstone
delvis är problem
med tiden som gör att det inte är fler
rapporter och uppsatser som kommer in.
Kursenkäten genomfördes innan påbudet från CSC om frågor angående
särbehandling och genusperspektiv. Jag har inte kunnat finna
kommentarer i enkäten som är relevanta för dessa två frågor.
Man kan notera att mina två labhandledare var kvinnor och att drygt
hälften av studenterna är kvinnor.
Litteratur
Kursboken måste utvärderas, återigen. Kanske kan man även göra en mer
noggran satsning på att ta med extra material i kursbunten.
Betyg och examination
Betygskriterierna måste justeras eftersom de uppfattas på fel sätt av
studenterna. Det är lämpligt att omvärdera tentans och hela
examinationens utformning och omfattning samtidigt!
Lars Arvestad
Last modified: Fri May 30 14:11:40 CEST 2008