Kursanalys, DD2396 Bioinformatik, VT08

Innehåll
  1. Kursdata
  2. Sammanfattning
  3. Undervisningen
  4. Examination och utfall
  5. Kursens belastning
  6. Särbehandling och genusperspektiv
  7. Inför nästa år

Kursdata

KursDD2396 Bioinformatik, 6p, period 3, vt 2008.
KursledareLars Arvestad
HandledareHelga Westerlind och Jenny Tigerholm
Undervisningstimmar16 föreläsningar om 2 h, samt 8 datorlaborationer med 4 timmars handledning i halvklass.
20 studenter fyllde i en kursenkät.

Prestationer

76 studenter registrerade sig på kursen och 66 av dessa gjorde alla labbar så jag räknar därför med 66 aktiva studenter. I år försvann bara en av de som genomförde första laborationen!

55 av årets studenter har gått upp på första tentan och 45 blev godkända.

41 studenter är klara med både lab och tenta vilket ger examinationsgraden 62 % innan första omtentan. Detta är en nedgång från förra året som helt kan förklaras med att det var ett mindre antal som valde att gå och tentera. Prestationsgraden är 76 %, en nedgång jämte förra året som följer av det sämre tentaresultatet.

Kursmål

Kursen ska ge en allmän introduktion till ämnet och beröra många olika problemställningar som man kan råka ut för vid analys av molekulärbiologiska data. Efter kursen ska studenterna känna att de kan diskutera praktiska bioinformatiska problem och veta vilka verktyg man kan använda eller vart man kan vända sig för att lösa sitt problem. De ska vara orienterade om de olika algoritmer och metoder som används i fältet, samt vilka olika typer av data som finns tillgängliga. Även handhavande av metoder betonas och såväl möjligheter och begränsningar med olika metoder diskuteras.

Förändringar inför denna kursomgång

Sammanfattning

Vilket betyg ger du kursen som helhet?
  1. 50% (10 st) Mycket bra
  2. 45% (9 st) Bra
  3. 5% (1 st) Godkänd
  4. 0% (0 st) Underkänd
Har kursen känts relevant för din utbildning?
  1. 85% (17 st) Ja
  2. 15% (3 st) Vet inte
  3. 0% (0 st) Nej
Jag var mycket nöjd med denna kursomgång och det verkar de svarande studenterna också vara. Omdömena som gavs i enkäten är till och med lite bättre än förra året (men då svarade 27 studenter mot 20 i år).

Antalet godkända på tentan blev en liten besvikelse, men jag hoppas att det kan justeras i och med omtentan.

Att lab 4 (ett litet projekt) gjordes frivillig ökade genomströmningen av labkursen som väntat, men det blev tyvärr betydligt färre som gjorde den än vad jag räknat med.

Den betygshöjande uppsatsen var det bara tre som gjorde, vilket var betydligt färre än beräknat!

Undervisningen

Föreläsningar

I år är det första gången som jag enbart använde datorbilder för föreläsningarna. Föreläsningsanteckningarna är uppskattade, delvis därför att boken inte är omtyckt.

Kurslitteratur

Har du läst i kursboken (Baxevanis-Ouelette) under kursens gång?
  1. 55% (11 st) Ja
  2. 15% (3 st) Bara inför tentan
  3. 30% (6 st) Nej
"inte så rolig att läsa, men bra som uppslagsbok om det är något särskillt man undrar"
"Nja är ett bättre svar. Jag använde bara kursboken som uppslagsbok och läste endast när jag behövde förstå något djupare."
"Har läst bara då jag inte har förstått något avsnitt. Föreläsningar gav mer än boken."

Har du använt annat material (flera svar möjliga)?

  1. 0% (0 st) Annan bok (kommentera vilken)
  2. 75% (15 st) Kroghs kapitel om HMM:er
  3. 65% (13 st) Kursmaterial från Internet
  4. 50% (10 st) Annat material på Internet
  5. 95% (19 st) Gamla tentor

Jag vet inte om det är genomförbart men jag skulle ha varit väldigt fint om du hade skrivit kurslitteraturen själv där du tar upp det du tycker är relevant. Känns inte som att det skulle bli en jättetjock "bok" men jag förstår att det tar lång tid att skriva i alla fall och att du säkert inte har tid. Men det finns kanske åtminstone en bättre bok på marknaden.

Kursboken fortsätter att vara en huvudvärk. Jag har inte hittat nåt som passar så bra, men fortsätter leta. Mina föreläsningar täcker mycket som inte nämns i boken och det är svårt att komplettera på ett bra sätt. Man skulle kunna låta boken (någon bok) definiera kursen fullt ut, men jag tycker att mycket skulle gå förlorat i så fall. Jag arbetar hellre med att gradvis komplettera med extra upptryckt material. Vi har använt ett kompendium om HMM:er av Anders Krogh i flera år och det tycker jag går bra. Det vore bra att förstärka med mer noggrant material om multilinjeringar och genomik, två avsnitt som brister i de flesta böcker jag läst.

Från en kollega vet jag att det finns en ny bok som är lovande. Den ska undersökas innan nästa kursomgång.

Hemuppgifter

Har hemtalen fått dig att börja plugga (läsa bok eller annat material)
  1. 75% (15 st) Ja, mer än vanligt
  2. 20% (4 st) Jag har pluggat som vanligt
  3. 5% (1 st) Nej, mindre än vanligt
  4. 0% (0 st) Vet inte
Vad tycker du om svårighetsgraden på hemtalen?
  1. 0% (0 st) Mycket svåra
  2. 0% (0 st) Svåra
  3. 90% (18 st) Lagom
  4. 5% (1 st) Lätta
  5. 0% (0 st) Mycket lätta
Om möjligt så skulle man kunna ha flera hemtal. Hemtalen gav väldigt mycket under kursen gång.
De fyra omgångarna med hemtal verkade uppskattade även i år. Uppgifterna aktiverar studierna och gör i flera fall, precis som labbar, material konkret. En del kursmaterial (att söka information) kommer dessutom bara upp i samband med hemtalen.

Jag skulle gärna ha mer hemtal, men det kräver lite förberedelser och jag är inte säker på att jag klarar av det inför nästa kursomgång. Om kursen kommer att få färre föreläsningar så är å andra sidan en lösning att utveckla hemtalen till att stimulera självstudier för väl valda delar av kursen.

Datorlaborationer

Om de obligatoriska laborationerna
Mycket bra för förståelsen av kursen.
Här lärde man sig äntligen något! Jätteskönt att få diskutera hur saker fungerar med labbassarna. På föreläsningen sitter man bara som ett frågetecken och skriver ner va 10e ord man snappar upp.
Känns som att jag har lärt mig tillräckligt mycket för att kunna göra enklare saker helt själv från grunden. Kan jag inte säga om många andra labkurser.
Laborationerna var väsentligen de samma som tidigare. Den stora skillnaden var, som nämnts, att jag gjorde lab 4 frivillig. Genomströmningen blev självklart bättre, men jag tyckte också att stämningen i salen blev lite lugnare. Fler kunde koncentrera sig på att göra uppgifterna ordentligt.

Av nån anledning förväntade jag mig att nästan alla skulle göra lab 4, eftersom den höjer betyget, men så har inte utfallet blivit. Hittills har 17 studenter blivit godkända på lab 4, men några fler har lämnat in en rapport i dagarna. Vi kommer antagligen upp över 25 av 66 som lämnar in en rapport. Ett bra mål vore att få hälften av studenterna att göra färdigt lab 4.

Vi kunde använda bättre datorer (inte terminalservrar) i år vilket var en stor kvalitetsökning!

Bland enkätsvaren fanns det ett par klagomål på labhäftet: de tycker att det är otydligt vad man ska göra. Jag har svårt att förhålla mig till detta. Min egen bild är ju förstås högst subjektiv, men jag har under laborationerna inte kunnat identifera delar av kompendiet som orsakar problemen. Viss programvara (Phylip) är definitivt problematisk och jag hoppas kunna ersätta den inför nästa omgång, och det kan vara så att det i själva verket är osäkerheten kring datoranvändningen som ställer till det. Eftersom laborationerna är uppskattade tror jag att själva uppgifterna står sig bra. Till min glädje fick jag också beröm från en student som kom för att avsluta en sista uppgift som var kvar från ett tidigare år: hon tyckte det var ett bra kompendium och ansåg att det förvånansvärt lätt att sätta sig in i vad som behövde göras, trots att det gått lång tid sen sist.

Uppsats

Har du gjort eller tänker du skriva en uppsats?
  1. 10% (2 st) Ja, har skrivit
  2. 45% (9 st) Ja, tänker skriva
  3. 30% (6 st) Nej, hinner inte
  4. 10% (2 st) Nej, vill inte
Det finns verkligen ingen som helt motivation till att skriva en uppsats på fem sidor om ämnen man knappt begriper, bara för att höja sig ett betygsteg.
För att få högsta betyg var man i år tvungen att skriva en uppsats. Hittills har jag godkänt tre uppsatser och ytterligare en har kommit in för granskning när detta skrivs, dagen för uppsats-deadline. Detta var betydligt färre än jag räknat med, och tydligen inte vad studenterna tänkt sig heller (se rutan här bredvid).

Uppsatsämnena gick ut på att läsa två vetenskapliga artiklar om två relaterade bioinformatiksystem och jämföra dessa. Det är möjligt att detta var för svårt, eller helt enkelt för arbetssamt. Syftet med uppsatserna är ju att stimulera till arbete, inte skrämma bort studenter från högre betyg, så resultatet stämmer till eftertanke. Kan man ändra uppsatsämnena? Ska vi ersätta uppsatsen ha en svårare lab-uppgift istället? Dessa är ju uppskattade.

Examination och utfall

Vad tycker du om betygssystem i år?
  1. 10% (2 st) Vet inte
  2. 0% (0 st) Vet inte, jag har inte förstått hur det fungerar
  3. 45% (9 st) Bra
  4. 30% (6 st) Bra, men tentan borde väga tyngre
  5. 10% (2 st) Bra, men labbar och andra uppgifter borde väga tyngre
  6. 5% (1 st) Dåligt, tentan borde avgöra allt

Tycker att det är jätte bra att labar etc kan påverka betyget men då labbkursen inte känns så stor, tycker jag att man borde ha möjlighet att uppnå även de högsta betygen på enbart tentan
Ser hellre att tentan endast skulle ha betyget P/F och att betyget i kursen skulle sättas på labbar och uppsats.
Det kändes helt omöjligt att få högsta betyg på tentan. Att det sedan ska motsvara ett C, som kan höjas till ett A med ytterligare två stora arbeten är ett absurt skämt. Kompisar på kemi läser kurser där man kan gå till tentan med ett garanterat C tack vare inlämningsuppgifter innan tentan. Här blev det liksom tvärtom och helt omöjligt jobbigt.

På vilken nivå tycker du att dina kunskaper ligger? Välj lämpligaste påstående:

  1. 0% (0 st) Jag kan ingenting om bioinformatik.
  2. 10% (2 st) Jag kan följa diskussioner angående bioinformatik.
  3. 10% (2 st) Jag kan delta i diskussioner i ämnet.
  4. 65% (13 st) Jag kan utföra enkla bioinformatiska analyser
  5. 15% (3 st) Jag kan använda bioinformatik i andra kurser och i industrin
Den huvudsakliga examinationen var med tenta. Beroende på poäng kunde man få betygen E, C, eller A. Detta betyg viktades sedan om med hur många extra uppgifter man gjort för att ge kursbetyget.

Det är uppenbart att studenterna själva inte uppskattar detta betygssystem, se rutan. Samtidigt ser jag det som omöjligt att använda tentan på det sätt som önskas av studenterna, nu när vi använder ECTS. Jag kommer att överväga utformningen av betygssystemet så att det, om möjligt, uppfattas som uppmuntrande istället för nedslående!

Ytterligare en aspekt av tentan följer av att studierektor vill minska ner tentorna. Man skulle kunna reducera tentan (plocka bort de avancerade frågorna) till godkänd/underkänd och finna andra sätt att examinera för högre betyg.

Studenternas egen uppfattning om sitt lärande är fortsatt uppmuntrande. De känner att de har lärt sig något. Ett gott exempel i kursen var att en student kunde hjälpa en vän på ett bioteknikföretag med en bioinformatisk undersökning som sin lab 4-uppgift. En direkt tillämpning av kursen! Denna uppgift kommer, lätt modifierad, att ingå i nästa labhäfte och blir kursens andra studentformulerade uppgift.

Kursens belastning

Hur stor del av din totala studietid hittills under perioden ägnar du åt den här kursen?
  1. 0% (0 st) Mindre än 15%.
  2. 25% (5 st) 15-30%.
  3. 50% (10 st) 30-50%.
  4. 20% (4 st) 50-70%.
  5. 5% (1 st) Mer än 70%.
Svaren på frågan kring kursens belastning bekräftar att det åtminstone delvis är problem med tiden som gör att det inte är fler rapporter och uppsatser som kommer in.

Särbehandling och genusperspektiv

Kursenkäten genomfördes innan påbudet från CSC om frågor angående särbehandling och genusperspektiv. Jag har inte kunnat finna kommentarer i enkäten som är relevanta för dessa två frågor.

Man kan notera att mina två labhandledare var kvinnor och att drygt hälften av studenterna är kvinnor.

Inför nästa år

Litteratur

Kursboken måste utvärderas, återigen. Kanske kan man även göra en mer noggran satsning på att ta med extra material i kursbunten.

Betyg och examination

Betygskriterierna måste justeras eftersom de uppfattas på fel sätt av studenterna. Det är lämpligt att omvärdera tentans och hela examinationens utformning och omfattning samtidigt!
Lars Arvestad
Last modified: Fri May 30 14:11:40 CEST 2008