bild
Skolan för
elektroteknik
och datavetenskap

Tips och litteratur

Nedan tips om rapportskrivning, litteratur och användning av KTH-loggar.

Checklistor

Protokoll att användas vid opponering.

En enkel checklista om rapportskrivning.

Tips om litteratur

Tonnquist, Bo (2005) Projektledning. Stockholm: Bonnier Utbildning.

Becker, Howard (1986) Writing for Social Scientists : How to Start and Finish Your Thesis, Book, or Article (Chicago Guides to Writing, Editing, and Publishing). Chicago: University of Chicago Press

Jarrick, Arne & Olle Josephson (1998) Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur

Schött, Kristina, Lars Melin, Hans Strand & Bodil Moberg (1998) Studentens skrivhandbok. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Strömqvist, Sven (1998) Uppsatshandboken. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Svenska akademiens ordlista (SAOL), 11:e upplagan (1986) Esselte

Svenska skrivregler (1996) Esselte

Bolker, Joan (1998) Write Your Dissertation in Fifteen Minutes a Day: A Guide to Starting, Revising, and Finishing Your Doctoral Thesis. NY: First Owl Books.

Om KTH:s logotyper

Regler för användning av KTH:s logotyper, finns på:
http://www.kth.se/internt/grafiskprofil/logotyper/index.html

Projektrapport

Projektuppsatsen ska presenteras som en akademisk uppsats, med tonvikt på resultatdelen. Rapporten ska vara max 20 välskrivna sidor (typsnitt Times Roman 12 punkter. Resultatdelen bör vara så utformad att den kan läsas på egen hand och det är i första hand denna som presenteras för organisationen. Huvuddelen av texten ska vara skriven för en person med motsvarande kunskaper som ni - undantaget här ska naturligtvis vara sammanfattningen och inledande kapitel som ska kunna läsas av "Vem von Helst".

En bra mall för uppsatsen finns på http://sigchi.org/chi2004/res/CHI04PubsFormat.doc.

Titelsida

Titelsidan bör innehålla:
Titel på uppsatsen med eventuell underrubrik
Nyckelord (minst 5 stycken)
Författarnas namn, personnummer och E-post med projektledare överst
Handledarnas namn

Sammanfattning (eng. abstract)

En kort sammanfattning om max 400 ord bör innehålla alla delar som ingår i uppsatsen, dvs. något från inledning (framförallt syfte), metod, resultat och diskussion. Målet är att vara heltäckande. Läsaren ska utifrån sammanfattningen kunna avgöra om hela rapporten är av intresse. Sammanfattning skrivs ofta i ett enda stycke, med måttligt antal ord.

Exekutiv sammanfattning (executive summary)

Den "exekutiva sammanfattningen" ska vara en lite längre sammanfattning om max 2 A4. Den ska kunna snabbläsas av en ledningsperson på ett företag för att snabbt kunna förstå uppsatsens huvudinnehåll.

Inledning

Huvudsyftet med inledningen är att introducera läsaren till området. Inledning börjar ganska brett med en generell introduktion till ämnesområdet. Därefter följer en mer specifik ämnesteoretisk del varefter genomgången bör avgränsas till den forskning som har relevans för det egna området. Inventeringen bör framställa det problem som ska undersökas enligt era kriterier och bedömningar uttryckt i termer av Programvarudesign, Ekonomi och Ledarskap/organisation. Därefter bör klart anges syfte och mål med undersökningen.

Det kan hjälpa att tänka på inledning i form av en tratt som börjar brett/generellt och smalnar av till ett fokuserad, avgränsad syfte för hela undersökningen. Det är här ni har chansen att få läsaren att bli intresserad av er uppsats. Se avsnittet som början på en deckarroman som ska få läsaren att förstå hur spännande ert arbete är. Inledningen bör vara lättläst. Det ska vara skrivet för en lekman och inte vara alltför teori eller resultattungt. Tänk gärna att just denna inledning ska kunna läsas av en person som inte har era kunskaper, exempelvis av en familjemedlem.

Det är centralt att ni inte rakt av kopierar uppdragsgivarens frågeställningar - det finns många gånger anledning att revidera antingen genom att abstrahera eller konkretisera problemen.

Teori och perspektiv

Avsnittet bör behandla de relevanta teorier, konventioner och forskning kring problemet. Ska innehålla både teorier ni valt bort och sådana som ni valt att arbeta med genom kritisk granskning. Motiv till val av er teoriingång bör också framgå.

Teoridelen är central för att läsare ska förstå era metodval och resultat och därmed bedöma resultatet. Det är här ni har chansen att visa att ni systematiskt har beaktat problemfrågeställningarna - detta gör att en framtida läsare får svårare att kritisera rapporten utifrån dolda antaganden.

Metod(-er) och genomförande

Avsnittet har två huvudsyften. Dels att möjliggöra för läsaren att ta ställning till om passande metoder har använts i undersökning. Dels att göra det möjligt för en annan forskare (student) att med hjälp av er beskrivning upprepa (replikera) projektet. Metodval och motiv bör ha tydlig koppling mot teori och problem. Metodvalet är centralt för att bedöma uppsatsens relevans. Metodavsnittet ska inte vara alltför långt och snårigt.

Resultat

Resultatdelen är naturligtvis det mest centrala avsnittet i uppsatsen. I avsnittet rapporterar ni erhållna resultat utifrån er studie givet era metoder. Var noga med att resultaten matchar syfte och mål beskrivna i inledningen.

Här ska ni också tydligt arbeta med de praktiska slutsatserna. Slutsatserna bör vara logiskt härledda från ert resultat. Glöm inte att det som ni anser vara triviala saker kan vara mycket viktigt för läsaren.

Diskussion

Diskussionsavsnittet kan förslagsvis ses som spegelvänd gentemot inledningen, den går från det specifika mot det mer generella. Ni kan börja med att diskutera era resultat och vad de kan bero på, påverkas av etc. Därefter fortsätta med att diskutera era resultat i relation till andras forskning som är direkt relaterad till er egen forskning. Sedan kan diskussionen breddas ytterligare genom att diskutera era resultat i relation till de olika teorier som ni tagit upp i uppsatsen. Återkoppling mot teori är nödvändig. Allra sist försöker ni sätta in era resultat i ett större sammanhang, exempelvis den ni inledde med i inledningen.

Diskussionsavsnittet är många gånger en av de mer centrala delarna för den person som ska fortsätta från ert arbete. Här bör man därför finna alternativa tolkningar, motiverade och kvalificerade reflektioner samt framåtblickande utredningsbehov och vägval för fortsatt forskning.

Diskussionsavsnittet är relativt fri och öppen för egna tankar och reflektioner vad gäller de erhållna resultaten. Rena spekulationer som inte är förankrade i de erhållna resultaten eller i tidigare forskning bör undvikas eftersom de knappast kan betraktas som vetenskapliga.

Observera dock att den klara gräns som inom mer kvantitativ forskning finns mellan resultat- och diskussionsdelen går kanske inte att upprätthålla på ett meningsfullt sätt inom den kvalitativt orienterade forskningen, utan diskussion och tolkande behövs i omedelbar anslutning till resultaten. Ibland slås därför avsnitten resultat och diskussion till en.

Referenser

Referenser - konsekvent utformade, se mallen.

Bilagor

Nödvändiga bilagor. Märk väl att projektdokumentation och projektrapportering under projektets gång INTE ska ingå som bilagor - det räknas som rena arbetsdokument.

Copyright © Sidansvarig: Henrik Artman <artman@kth.se>
Uppdaterad 2008-12-17