Innehåll och uttryck i media, iumed09, DM2577

1. MÅL

Kursen syftar till att civilingenjörsstudenter i medieteknik ska uppmärksamma och utforska sambandet mellan teknik, ekonomi och sociala faktorer i den tekniska innovations- och utvecklingsprocessen för att kunna utveckla en etablerad medieform. Kursen genomförs i projektform för att efterlikna arbetslivets villkor vilket innebär att samverkan mellan studenterna står i fokus.

Studenter som läst kursen ska kunna:
• analysera relationerna mellan medieteknik, medieinnehåll, kommunikationsprocesser och målgrupper.
• analysera, ompröva och vidareutveckla en etablerad medieform.
• utarbeta en medial gestaltning.
• medverka i och driva större medieprojekt; definiera projektmål, organisation och ta ansvar för processen.
• samverka och jobba målinriktat i grupper där olika kompetenser och intressen är representerade.

Kursen examineras främst genom:
• Närvaro på moment som är viktiga för kursens genomförande - obligatorisk närvaro (75%) under kursens uppstartsdel.
• Muntliga och skriftliga presentationer under kursen lopp.
• Olika typer av gestaltningar (mock-ups, prototyper, visualiseringar av visioner, scenarier, idéskisser etc.).
• En större publik presentation av projektet i slutet av kursen.
• En sammanfattning av projektet och dess resultat i text.

2. KURS-INNEHÅLL

Detta är en projektkurs. Det innebär att det är både ett projekt och en kurs. Den är avsedd för teknologer som läser sista terminen på civilingenjörsutbildningen i Medieteknik. Det övergripande temat är “re-engineering media” – det vill säga att analysera, reflektera över, ompröva och vidareutveckla en etablerad medial form. Inom ramen för detta kommer teknologerna att varje år arbeta med ett givet tema, vilket i år (VT 2009) är “medier i framtidens lågenergisamhälle”.

3. TEMA

Miljöns död och människans undergång. Är det den logiska slutpunkten på en accelererande teknologisk utveckling där vi människor tar mer och mer resurser i anspråk för varje år? Vi hoppas förstås att så inte är fallet men utifrån en alltmer högljudd miljö- och klimatdebatt är fler och fler överens om att “något måste göras” för att bryta den nuvarande utvecklingen. Ofta är fokus riktat mot mängden koldioxid i atmosfären (uttryckt i delar-per-miljonen, ppm) och på vad jorden ”orkar med” innan temperaturen vrids upp på ett för oss människor ofördelaktigt sätt. Idéerna varierar från hoppfulla scenarier om en relativt smärtfri omställning till en ”grön” infrastruktur (c.f. Obama)  -  till mer radikala visioner som utgår från att vår (västerländska) livsstil måste förändras i grunden.

Idag utgörs större delen av den energi vi använder globalt av fossila, koldioxid-genererande energikällor (olja, kol, naturgas). På detta sätt alltså hänger miljö- och energifrågor tätt samman. Enligt United States Energy Information Administration (2005) kommer mer än 5/6 av den energi vi globalt använder från förbränningen av fossila bränslen. (Resten kommer i huvudsak från vatten- och kärnkraft; sol- och vindkraft är marginella energikällor globalt). Vad beträffar transporter (flyg, tåg, båt, bil, lastbil, buss) drivs mer än 95% av fossila bränslen.

Förutom transportbranschens energikonsumtion bubblar ibland ämnet energiförbrukning upp i samband med andra aktiviteter och verksamheter; byggande och boende, maten vi köper och äter, och, inte minst vår användning av datorer och andra elektriska prylar. I höstas rapporterade en forskare vid Lawrence Berkeley National Laboratory i Kalifornien att världens internet-servrar står för 1% av den globala förbrukningen av elektricitet och att denna förbrukning ökar med hela 17% per år (vilket motsvarar en femdubbling på 10 år).

Här utgår vi ifrån att problemen som skissas ovan kommer att tvinga oss att använda mindre energi i framtiden och årets tema för Innehåll och Uttryck i Media är därför ”medier i framtidens lågenergisamhälle”. Om vi måste ställa om och använda mindre energi i framtiden, hur kommer då detta att påverka media i bred bemärkelse (medie-produktion, -distribution, -konsumtion/-reception)?

Mediernas roll i detta scenario är mångfacetterad. Kanske kan medier minska eller ersätta (vissa) transporter? Nedbringa det utrymme som används till boende/arbete? Kan strömsnåla (digitala?) medier ersätta strömslukande (analoga, digitala?) medier? Bortom den löpande användningen, kan ett kretslopptänkande som tar hänsyn även till tillverkning (av prylar och av papper) och till återvinning hjälpa oss att ta ett bättre beslut? Och, vilken roll spelar media när det gäller att stödja eller ändra våra beteenden och attityder till dessa frågor?

Till skillnad från ”energi-och-transporter” är ”energi-och-media” ett relativt outforskat område. Utifrån texter, gemensamma diskussioner och en lång rad gästföreläsare som kommer att prata om media, energi och hållbar utveckling är det delvis upp till kursdeltagarna att löpande ringa in och avgränsa området under kursens uppstartsdel.

4. KURS-UPPLÄGG

Kursen ges sista terminen på civilingenjörsutbildningen i Medieteknik KTH, därefter följer examensarbetet. Arbetsformen är tänkt att likna det som kan förväntas inom studentens kommande arbetsliv. Den bärande tanken i kursen är att studenterna ska definiera sina egna projektmål, organisera sitt arbete och ta ansvar för sitt eget lärande. Syftet med kursen är inte att de som läser kursen ska tillägna sig vissa på förhand bestämda kunskaper i ett specifikt ämne.

Kursen består av två delar: en sex veckor lång uppstartsdel följs av en projektdel som sträcker sig över resten av terminen. Uppstartsdelen omfattar veckorna 4 till 9 och under denna period är alla aktiviteter är gemensamma.

I projektdelen sker den huvudsakliga verksamheten i projektgrupper vilka består av 5-7 studenter. Dessutom genomförs fyra avstämningsmöten; två gånger i grupp och två gånger i helklass.

5. UPP-STARTS-DEL

Föreläsningar

Seminarier

Målet är att hela klassen efter uppstartsdelen ska ha en gemensam förståelse och samsyn på området så att alla står på en gemensam grund inför det fortsatta arbetet. Genom att diskutera ämnesområdet (med stöd av litteraturen och gästföreläsningarna) kommer tankar, idéer och uppslag att ventileras på seminarierna. En nödvändighet för att nå en sådan samsyn är att alla deltar.

Uppstartsdelen består till stor del av en serie gästföreläsningar. Gästerna kommer från akademin och näringslivet. Sammantaget kommer de att belysa ämnesområdet utifrån en rad olika synvinklar och ”ingångar”.

Gästföreläsningar kommer under uppstartsdelen att varvas med litteraturseminarier där vi kommer att diskutera teknologiska, ekonomiska och social aspekter av årets tema utifrån den gemensamma kurslitteraturen samt gästföreläsningarna. Efter det tredje litteraturseminariet kommer alla studenter att välja projektgrupp och arbetsområde. 

6. PROJEKT-DEL

Grupp-handledning

Mellankritik

Slut-presentation

Samordnings-grupp

Den andra delen av kursen – projektdelen – består till största delen av självständigt arbete inom de olika arbetsgrupperna men med fyra avstämningsmöten som stöd. Två avstämningsmöten sker i grupp (grupphandledningsmöten) och två sker i helklass (mellankritik och generalrepetition). Det kan även tillkomma någon eller några extra gästföreläsningar under vårterminens lopp.

Under projektets gång kommer två tillfällen för grupphandledning att genomföras. Här samlas gruppens medlemmar för att tillsammans med kursledningen diskutera arbetsprocessen, projektets status samt hur gruppen kan gå vidare i sitt arbete.

På mellankritiken kommer två inbjudna experter ge återkoppling och konstruktiv kritik på gruppernas ”halvfärdiga” presentationer. Förutom denna återkoppling syftar också detta tillfälle till att ge alla studenter möjligheten att

• informera sig om det pågående arbete (både vad beträffar processen och framväxande resultat) i de olika grupperna…
• …för att upptäcka överlappningar och möjliga synergieffekter mellan grupperna och…
• …för att bättre kunna koordinera arbetet inför den avslutande gemensamma presentationen

Resultaten av gruppernas arbete kommer att presenteras dels i form av en gemensam rapport och dels i form av en gemensam större offentlig slutpresentation i slutet av maj. Exakt datum och plats kommer att fastslås i samband med kursstart och i samråd med studenterna. Slutpresentationen föregås av en gemensam generalrepetition. Trots att grupperna i huvudsak kommer att jobba självständigt behövs det därför en viss samordning och koordinering.

Varje arbetsgrupp ska ha en projektledare. Dessa ingår i en samordningsgrupp som kommer att träffas regelbundet under vårterminen för att koordinera och sammanföra gruppernas slutresultat (både den muntliga slutpresentationen och rapporten) till en helhet inför den slutliga redovisningen.

7. EXA-MINATION

Individen

Gruppen

Det finns ingen tentamen. Istället ska varje kursdeltagare producera leverabler på individnivå och gruppnivå (samt givetvis jobba mot klassens gemensamma redovisning vid kursens slut).

Eftersom detta rör sig om en projektkurs och uppgiftens karaktär är väldigt öppen är det svårt att examinera slutresultatet. Det går inte att på förhand och i detalj specificera vad studenterna ska komma fram till utan att därmed begränsa möjligheten att fritt utforska de aspekter av temat som man finner vara mest intressanta. Därför kommer inte enbart resultatet (målet) att examineras utan även processen (vägen till målet). Många av de saker som räknas upp nedan handlar alltså om att löpande synliggöra individens och gruppens arbete för kursledningen.

Varje enskild kursdeltagare skall (som del av examinationen):

• Skriva två essäersom lämnas in vid kursens början och slut.
• Utifrån litteraturen formulera och lämna in ett förslag på en kort diskussionsfråga inför varje litteraturseminarium och aktivt delta/bidra under själva litteraturseminarierna.
• Närvaravid moment som syftar till att ge en ökad förståelse för kursens tema, arbetsuppgiften och för dess förutsättningar.

Varje grupp skall, (som del av examinationen):

• Skriva en projektplan för vad man ska göra som grupp; vad ska man undersöka, hur ska man gå tillväga för att göra det, var ska man leta, vad ska man läsa, vem man vill prata med, när man ska göra det och vad vill man uppnå. Texten ska följa den mall som kursledningen kommer att tillhandahålla.
• Utarbeta en medial gestaltningav resultatet (vilken med fördel kan stödja den slutliga gemensamma presentationen). Detta kan ske t.ex. i form av en mock-up, prototyp, kortare film, webbsida eller visualiseringar av visioner och scenarier.
• Producera en text som ska bli ett kapiteltill den gemensamma rapporten. Här redovisas gruppens arbete och resultat. Texten ska följa den grafiska mall som samodningsgruppen tar fram. Hänsyn ska tas till samodningsgruppens rekommendationer.
• Utarbeta en muntlig presentationsom utgör ett inslag vid den publika presentationen. Hänsyn ska tas till samodningsgruppens rekommendationer.

Betygssättningen är graderad Godkänd/Underkänd och baseras på individens närvaro, individens aktivitet på föreläsningar, seminarier och avstämningsmöten samt individens bidrag till projektgruppens löpande arbete (se ovan) samt den slutgiltiga redovisningen i form av sluttext och slutpresentation.

8. KURS-FAKTA

Kurskod: DM2577
Poäng: 9 hp
Nivå: D
Betyg: U/G
Språk: Svenska
Obligatorisk för: MEDIA4
Kursuppläggning: Period 3, 4
Föreläsningar: 32
Övningar: 14h
Övrigt: 6h