Utformningen av en robot är nära kopplad till dess tilldelade uppgift. En robot har inte samma anpassningsförmåga som människor. Därför är varje robot utformad för att lösa en specifik uppgift. Ett alternativ till detta är modulära robotar, vilket ökar i populäritet. En robot kräver andras hjälp eftersom den inte kan klara uppgiften ensam. I denna avhandling undersöks möjligheten att ha en enda markrobot som hanterar förflyttningsuppgiften istället för att implementera sensorer och algoritmer på varje oberoende system. Förflyttningsroboten bör ha förmågan att ansluta sig till vissa andra moduler så att den sedan kan styra dem på önskade platser. Detta avhandlingsarbete fokuserar särskilt på dockningssekvensen mellan förflyttningsroboten och den andra modulen. För att uppnå denna dockningssekvens används visuella markörer för att extrahera de relativa positionerna för de två systemen. Dessutom har Kalman-filter och Monte Carlo-lokaliserings algoritmer undersökts. Resultaten som erhållits genom simuleringarna är korrekta men de beräknade relativa positionerna var inte tillräckligt exakta för att systemen faktiskt skulle kunna ansluta och säkerställa kommunikationen mellan dem.