Regel 2 innebär att ''1700-talet'' betraktas som ett årtal, vilket det i strikt mening inte är, men det har med årtal att göra. Vill man inte betrakta ''1700-talet'' som ett årtal är det bara att ta bort regel 2.
Regel 3 säger att ''år 1976'' och ''åren 1976 - 2000'' betyder att ''1976'' i dessa fall är ett årtal, vilket är det normala då ''år'' används före ett räkneord.
Regel 4 fångar text som ''1999 kronor'', ''50 år'' och ''fem stora hus'' och säger att detta inte är årtal utan en bestämning av antalet knutet till substantivet senare i meningen. Granskaregeln matchar även substantiv där numerus är obestämt, detta då enheter efter mätetal, såsom ''30 m'', oftast taggas som <nn>, utan några mer detaljer.
Regel 5 är i princip likadan som regel 3, vanligtvis är ett räkneord som följer t.ex. ett månadsnamn ett årtal, ''sommaren 2001'' eller ''januari 1900''. Man kan också tänka sig att lägga till fler nyckelord, vissa verb föregår ofta årtal (''han dog 1976''). Ett problem med sådana verb är dock att de även kan följas av andra räkneord (''av de insjuknade dog 30'').
Regel 6 är en heuristisk metod som fungerar ganska bra i vanlig text, fyrsiffriga tal är ofta årtal. Två problem är att det förekommer även andra fyrasiffrorskombinationer samt att i vissa typer av texter, t.ex. historieböcker, förekommer många årtal som inte är fyrsiffriga.
Regel 7 innebär att räkneord på särskilda datumformat specialtaggas som datum, trots att de innehåller årtal. Oftast är det intressantare att veta att ett uttryck är ett datum än att det finns ett årtal i närheten. Eventuellt kan man inkludera information om huruvida ett datum innehåller årtal eller ej.
Regel 8 säger att två räkneord med ''-'' mellan är av samma typ, som i ''åren 1976 - 2000'' eller ''5 - 2 blir 3'', vilket är rimligt att anta.
Regel 9 säger att om inget av ovanstående gäller så är det inte ett årtal, vilket oftast ger rätt beteende.