Poster på konferensen NU2012 i temat Design av lärandemiljöer Lärosalsgruppen fixar salarna åt lärarna! Viggo Kann Indexord: lärosalar; pedagogisk syning; undervisningskvalitet Sammanfattning: En lärosalsgrupp bestående av lärare och studenter som varje år synar alla lärosalar, mötesrum och grupprum kan vara den lilla åtgärd som behövs för att få ett slitet salsbestånd att fortsätta fungera och till och med bli mer användbart i undervisningen än tidigare. Text: Lärosalarnas skick och funktion är något som påverkar studenternas lärande. Fleming och Storr (1999) fann i en undersökning att nästan 80 procent av respondenterna menade att lärosalens kvalitet påverkade inlärningen. Framstående utbildningsmiljöer har funktionella läromiljöer som kännetecken (Kann 2010). På KTH finns det många lärosalar av skiftande storlek, utrustning och ålder. KTHs huvudbyggnad byggdes 1917 och totalrenoverades 1993. Det betyder att lärosalarna i byggnaden i allmänhet är nästan 20 år gamla. När salarna skulle renoveras las ett stort arbete ner på att ge dem den funktionalitet som lärarna och teknologerna då efterfrågade. Många av behoven är tidlösa, men nya pedagogiska metoder och ny teknik har gjort att vissa krav på salarna har ändrats. Dessutom har lokalerna och inventarierna åldrats. Hur kan man utan en ny renovering få bukt med detta problem? Skolan för datavetenskap och kommunikations lösning var att inrätta en grupp kallad lärosalsgruppen, bestående av lärare och studenter, med uppdrag att göra en årlig syn av alla husets lärosalar, mötesrum och grupprum. Vid syningen upprättas ett protokoll för varje sal, där det framgår vad som fungerar och vad som brister i salen, med avseende på ett antal pedagogiska krav. Fleming och Storr (1999) har också undersökt vilka funktioner som är viktigast i en lärosal. Deras studie visar att de tio högst rankade designvariablerna (i fallande skala) är kvaliteten på AV-utrustning, bordsutrymme, tavlors och projektionsdukars synlighet, akustik, sittkomfort, naturligt ljus, ventilation, användningsgrad, belysning, störande ljud. Vårt lärosalsprotokoll tar upp dessa variabler och ytterligare några. Efter syningen åtgärdar gruppen själv vissa brister och felanmäler övriga brister till lokalvården, KTHs hantverkargrupp, eller hyresvärden Akademiska Hus, beroende på var bristen finns. I skolans seminarierum och labbsalar har lärosalsgruppen installerat projektorer och ljudanläggningar och låtit förbättra belysningen och installera fler eluttag. I övriga salar som undervisningen hyr per timme av KTH har vi felanmält klimatproblem och trasig utrustning. Vi har också lämnat förslag till KTHs arkitekt på funktionella förbättringar av salar, till exempel titthål i dörrarna, nya eluttag och flyttning av tavelupphängningsskenor. För att lärarna enkelt ska kunna se vilken utrustning och möjligheter varje sal har har gruppen fotograferat varje sal från tavlan (lärarvy) och från andra sidan av salen (elevvy) och lagt upp på en webbsida. Lärosalsgruppens arbete har varit uppskattat bland lärarna och gjort att salarna fungerar bättre i undervisningen. Det har gett upphov till en påtaglig kvalitetsförbättring till en minimal kostnad. David Fleming, John Storr, (1999) "The impact of lecture theatre design on learning experience", Facilities, Vol. 17 Nr: 7/8, s.231-236. Viggo Kann (2010) "Kan kvalitet på ett elitcollege föras över till svenska förhållanden?", Proc. NU2010 Dialog för lärande, http://www.nu2010.se/konferensbidrag/Pass5_Kan_kvalitet_pa_ett_elitcollege_foras_over_till_svenska_forhallanden.pdf