Date: Sat, 21 Jan 2006 12:55:53 +0100 (MET) From: Henrik Eriksson To: catharina.grunbaum@dn.se Subject: SEKUNDMETERN I BLÅSVÄDER Catharina, du skrev en av dina bästa artiklar i onsdags. Jag tänkte faktiskt skriva och tacka, men sånt blir ju aldrig av. Men nu när jag ska påpeka några grodor, då blir det av! Sekundmeter passar bra i titeln på en deckare men ordet är med rätta impopulärt som utläsning av m/s bland alla som sysslar med mätning eller räkning. Detta gäller minst lika mycket i grannspråken. I tyskan är det föråldrade Sekundenmeter faktiskt ovanligare än Metersekunde, som även det betydde m/s. Impopulariteten beror på att sekundmeter betecknar en annan måttenhet, nämligen "sekund gånger meter". Du ger själv exemplet kilogrammeter som ju inte betyder meter per kilogram utan kilogram gånger meter. Lyfter man sex kilogram två meter blir arbetet tolv kilogrammeter, men går man sex meter på två sekunder är hastigheten tre m/s. Enheten kilogrammeter användes i början av förra seklet, men enheten sekundkilogrammeter har jag aldrig sett och det vore roligt att veta varifrån du fått den. Det verkar som om den skulle mäta effekt, alltså det som numera anges i watt. Vindhastighet och vindstyrka kan betraktas som synonymer. Kuling är vindhastighet 14 m/s eller vindstyrka 7 Beaufort, och det är samma sak. //Henrik Eriksson, civing Date: Mon, 23 Jan 2006 00:10:09 +0100 From: catharina.grunbaum@dn.se To: Henrik Eriksson Subject: Ang. SEKUNDMETERN I BLÅSVÄDER Kära alla fackmän som invänt mot bruket av sekundmeter (och mitt förslag att denna benämning skall erkännas), Era invändningar var inte oväntade. Nu tackar jag den för era lektioner i fysik och för era upplysningar om bruket i fackspråk, det må gälla svenska eller andra språk. Min avsikt är inte att skapa oreda i fackspråken. Där är det viktigt att termer är distinkta och konsekvent bildade. (Jag har vid ett antal tillfällen också givit journalister reprimander för att de inte skiljer mellan effekt och energi genom att skriva till exempel kilowatt när de avser kilowattimme.) Jag förstår fackmannens motvilja mot ordbildningar som bryter mot systemet. Men "sekundmeter" och "minutliter" fungerar bra i allmänspråket som enordsbenämningar för de mer omständliga "meter per sekund" och "liter per minut", trots att det här handlar om division och inte om multiplikation, som annars i måttsammanhang är normalfallet (t.ex. newtonmeter, kilowattimme). I det faktiska bruket tolkar envar som överhuvud taget har någon uppfattning om hur man mäter vindhastigheter "sekundmeter" som "meter i sekunden". Någon annan tolkning är knappast möjlig. Att "sekundkilogrammeter" är en term som inte är i bruk spelar mindre roll för mitt resonemang. Jag ville med det bara visa hur ordleden förhåller sig till varandra. "Sekundkilogrammeter" - liksom "kilogrammeter" och "minutliter" och "sekundmeter" finns alla definierade i Svenska Akademiens ordbok. "Sekundkilogrammeter" står med ett enda belägg, ur Teknisk tidskrift 1890. Det äldsta (men inte yngsta) belägget för "minutliter" har samma källa, 1896. Svenska sammansättningar har inte ett för alla givet syntaktiskt förhållande mellan ordleden. I "älgjägare" är "jägare" subjekt och "älg" objekt", i "tjuvjägare" sammanfaller två subjekt, i "fallskärmsjägare" och "kustjägare" är förhållandet mellan förled och efterled adverbiellt. "Dubbel" betyder 'tvåfaldig' men "tredubbel" betyder 'trefaldig', inte 'sexfaldig'. Benämningarna på vindtyper gäller, som en av er påpekar /Tack Henrik!/ ,förstås både vindhastighet och vindstyrka. Kuling kan alltså anges både som 14 m/s och som 7 Beaufort. När jag nästa gång skriver om vindar skall jag vara tydligare på den punkten. Bästa hälsningar Catharina Grünbaum