DD1352 Algoritmer, datastrukturer och komplexitet, hösten 2013

Resultat av kursutvärdering


  1. Upplever du kursen som lätt eller svår?

    1. 0% (0 st) Mycket lätt.
    2. 10% (3 st) Lätt.
    3. 19% (6 st) Medel.
    4. 48% (15 st) Ganska svår.
    5. 23% (7 st) Mycket svår.


  2. Fick du i början av kursen tillräckligt klart för dig vad kursens lärandemål är?

    1. 77% (24 st) Ja.
    2. 10% (3 st) Tveksam.
    3. 13% (4 st) Nej.


  3. Tycker du att kursen är intressant?

    1. 71% (22 st) Ja, mycket.
    2. 23% (7 st) Ja.
    3. 3% (1 st) Neutral.
    4. 0% (0 st) Inte särskilt.
    5. 3% (1 st) Nej.


  4. Vad tycker du om huvudkursboken Algorithm Design av Kleinberg och Tardos?

    1. 6% (2 st) Mycket bra.
    2. 16% (5 st) Bra.
    3. 29% (9 st) Hyfsad.
    4. 6% (2 st) Mindre bra.
    5. 6% (2 st) Dålig.
    6. 35% (11 st) Har inte använt den.

  5. Vad tycker du om det specialsammansatta supplementet Algorithms and Complexity?

    1. 0% (0 st) Mycket bra.
    2. 23% (7 st) Bra.
    3. 23% (7 st) Hyfsad.
    4. 0% (0 st) Mindre bra.
    5. 6% (2 st) Dålig.
    6. 48% (15 st) Har inte använt det.

  6. Vad tycker du om föreläsningsanteckningarna?

    1. 35% (11 st) Mycket bra.
    2. 32% (10 st) Bra.
    3. 23% (7 st) Hyfsade.
    4. 6% (2 st) Mindre bra.
    5. 3% (1 st) Dåliga.
    6. 0% (0 st) Har inte använt dom.

    Ev. kommentar om kurslitteraturen och föreläsningsanteckningarna:

    Kurslitteraturen är bra men mycket djupgående, vilket som alltid gör det svårt att sålla ut det relevanta. Bra med läshänvisningar inför föreläsningar.
    ---
    Det som fanns var bra men jag hade gärna haft de identiska från föreläsningen inklusive färfrågorna
    ---
    För lite förklarat ibland
    ---
    Kurslitteraturen kändes inte nödvändig. Föreläsningsanteckningarna kunde ha haft mer information, är deras begränsade information avsiktlig?
    ---
    Föreläsningsanteckningarna ger en bra överblick och kurslitteraturen är väldigt bra skriven för ett relativt komplicerat ämnesområde.
    ---
    Tycker väsentligheterna i de olika kapitlen är väldigt svåröverskådliga i kurslitteraturen. Det känns som att de överfokuserat på de exempel algoritmer som de tagit med. Skulle gärna kunna ha lite fler definitioner och säregna egenskaper m.m
    ---
    Kompendiet märks att det är ihopsatt av kapitel från olika böcker för när författarna refererar till andra kapitel finns inte dem med vilket kan göra en del saker lite jobbiga att förstå.. Föreläsningsanteckningarna är bra och personliga (kul med handskrivna) MEN... jag har verkligen velat förstå så mycket som möjligt i den här kursen och ibland har jag suttit i evigheter och stirrat på någon liten grej i föreläsningasanteckningarna utan att förstå.. Viggo hajar ju allt men det skulle spara så SJUKT mycket tid och energi för studenterna om anteckningarna ibland var lite tydligare både vad gäller formuleringar men främst vad gäller steg i tankarna mellan det som sker i anteckningarna.. steg som är självklara för Viggo men ibland svåra att förstå för den som lär sig :)
    ---
    Otroligt bra att kunna köpa föreläsningsanteckningarna, jätteskönt att inte behöva försöka skriva och lyssna samtidigt. Huvudkursboken är väldigt inriktad på exempel istället för att fokusera på att förklara generella teorier. Exemplena tyckte jag dessutom var svåra att sätta sig in i, och därför också svåra att lära sig utifrån.
    ---
    Föreläsningsanteckningarna är svåra att förstå om man inte närvarar på föreläsningarna.


  7. Hur stor del av föreläsningarna har du varit på?

    1. 3% (1 st) Mindre än 20%.
    2. 3% (1 st) 20-40%.
    3. 16% (5 st) 40-60%.
    4. 19% (6 st) 60-80%.
    5. 58% (18 st) Mer än 80%.

  8. Till skillnad från nästan alla andra kurser har ADK entimmesföreläsningar. Hur tycker du att det fungerat?

    1. 84% (26 st) Troligen bättre med entimmesföreläsningar
    2. 3% (1 st) Troligen ingen skillnad.
    3. 3% (1 st) Troligen bättre med tvåtimmesföreläsningar.
    4. 10% (3 st) Vet inte.

  9. Föreläsningarnas upplägg bygger på att man förbereder sig genom att läsa i boken i förväg. Har du gjort det?

    1. 3% (1 st) Ja, i stort sätt varje gång.
    2. 16% (5 st) Oftast.
    3. 42% (13 st) Sällan.
    4. 35% (11 st) Nej, aldrig.
    5. 3% (1 st) Har inte gått på föreläsningar.

  10. På föreläsnignarna används aktiverane färgfrågor. Tycker du att detta varit givande?

    1. 42% (13 st) Mycket givande.
    2. 42% (13 st) Ganska givande.
    3. 10% (3 st) Mindre givande.
    4. 0% (0 st) Värdelöst.
    5. 6% (2 st) Har inte deltagit.

  11. Vad tycker du om föreläsningarna pedagogiskt sett? (Förklaras stoffet bra? Talar och skriver läraren tydligt? Används bilder och algoritmsimuleringar i lagom omfattning?)

    1. 55% (17 st) Mycket bra.
    2. 35% (11 st) Bra.
    3. 0% (0 st) Acceptabelt.
    4. 3% (1 st) Mindre bra.
    5. 3% (1 st) Dåligt.
    6. 3% (1 st) Har inte deltagit.

    Ev. kommentar om föreläsningarna (gärna konstruktiv):

    Jag gillar de korta föreläsningarna, då det är lättare att hålla sig fokuserad. Kan dock inte uttala mig om det är bättre eller ej, men kul med något nytt.
    ---
    Angående fråga 9 (Föreläsningarnas upplägg bygger på att man förbereder sig genom att läsa i boken i förväg): Jag har alltid innan varje föreläsning läst igenom de upplagda föreläsningsanteckningarna och sett till att jag förstår allting i förväg, och tycker det har räckt väldigt bra för att vara tillräckligt förberedd. Har inte en enda gång känt något behov av boken.
    ---
    Entimmesföreläsnigar: det var ganska trevlig med kortare föreläsningar, men det märktes att de kändes betydligt kortare än andra kursers föreläsningar. En del morgonar var det svårt att motivera att gå på en entimmesföreläsning när man har en timmes resväg i vardera riktninger till teknis.
    ---
    Sammanfatta gärna
    ---
    Föreläsningsupplägget funkar bra. Andra kurser skulle kunna lära av denna.
    ---
    Under förutsättingen att innehållet ska läsas i förväg har föreläsningarna varit bra. Har man dock missat någon liten del kan det ibland vara svårt att hänga med.
    ---
    Jag föredrar föreläsningar som är till för att vara före läsning, men kursföreläsningarna har fungerat utmärkt att använda på det sättet också. Frågorna har varit extremt givande för mig, man tvingades att dra lite slutsatser och reflektera över vad man just hade hört(På ett sätt som man aldrig får chansen att göra på andra föreläsningar). Går säkert att förbättra dessa ännu mer!
    ---
    Jättenära mycket bra men även här kan man ibland hänga upp sig på något litet som man inte förstår och som kunde förtydligas med någon liten extra kommentar.. DOCK har jag sällan haft tid att läsa på inför föreläsningarna samt man vågar inte alltid fråga så ansvaret är väl nästan till mer än hälften mitt så jag ändrar till mycket bra.. Viggo har trots allt en förmåga att oftast förklara svåra saker väldigt bra men ibland är det någon liten detalj som gör att man tappar snöret och halkar efter... Färgfrågor är mindre givande om man bara ser till frågorna men bra eftersom man ges en extra chans att fundera över samt förstå saker.. både genom den extra tid som ges samt i den fråga som ställs... "Diskutera med kompisen" däremot är jag kritisk till men antar att det funkar bättre om man har lite fler kompisar i kursen :)
    ---
    Imponerande hur Viggo kan göra så svår teori lättbegriplig. Tror att det bygger mycket på att kursen är så bra planerad och att det finns mycket erfarenhet kring vad som är svårt. Mycket tid har lagts på att reda ut det som är svårast, och det är jättebra.


  12. Vilken övningsassistent var du hos mest?

    1. 19% (6 st) Anders Ye.
    2. 48% (15 st) Marcus Dicander.
    3. 32% (10 st) Emma Enström.

  13. Hur stor del av övningarna har du varit på?

    1. 13% (4 st) Mindre än 20%.
    2. 10% (3 st) 20-40%.
    3. 39% (12 st) 40-60%.
    4. 10% (3 st) 60-80%.
    5. 26% (8 st) Mer än 80%.

  14. Vad tycker du om övningarna pedagogiskt sett?

    1. 23% (7 st) Mycket bra.
    2. 48% (15 st) Bra.
    3. 19% (6 st) Acceptabelt.
    4. 0% (0 st) Mindre bra.
    5. 3% (1 st) Dåligt.
    6. 6% (2 st) Har inte deltagit.

    Ev. kommentar (gärna konstruktiv):

    Bra övningar, men svårt att följa de komplexa uppgifterna. Vet inte hur det skulle kunna göras annorlunda, dock.
    ---
    Ofta får man på övningarna frågor som man ska tänka på i högst 1 minut och sedan löser assen den på tavlan. Jag tycker det vore bättre om man fick mer tid att tänka själv innan lösningen gicks igenom. Ok, man kan läsa på övningsanteckningarna i förväg, men hur många gör det när de inte blir tvingade? Ett facit lockar dessutom att hellre kolla där än att försöka själv. Kanske är svårt att fixa på övningarna, men jag skulle gärna se fler hemläxor där man löser problem och sedan kanske har seminarium istället där man presenterar lösningarna för varandra. De enda hemläxorna vi har nu (mästarproven) består av att man ska lösa ytterst få problem så noga som möjligt, vilket leder till att man inte får så stor bredd av algoritmer man faktiskt kommer ihåg efter kursen tror jag. Det vore bättre med flera läxor (som består av att lösa problem) utöver mästarproven fast med inte så höga krav på att ha ett detaljerat formellt bevis. Visst, ur en akademisk vinkel är det så klart bra med mycket bevis och höga krav på korrekthet, men ur en mer praktisk vinkel så är det nog bättre att ha hunnit lära sig lösa många problem rent praktiskt istället, och i många fallen räcker det att veta på ett ungefär hur algoritmerna fungerar i botten.
    ---
    Assistenten krävde lite för mycket deltagande/kunskap från eleverna. En del övningstid gick till spillo när assistenten väntade på att få svar på frågor som varierade mellan triviala och mycket avancerade.
    ---
    Väldigt bra och intressanta övningar av Marcus Dicander. Skön humor, där sagan om ringen analogierna är särskilt uppskattade :)
    ---
    Lär mig bättre av att jobba själv, fantastisk resurs om man vill fråga saker dock.
    ---
    Jag har stor respekt för alla tre assistenterna men tycker att Marcus kan bli lite rörig ibland plus att han typ aldrig suddar tavlan och försöker hitta småställen att skriva på varför det blir ännu rörigare att hänga med. Anders har bra koll själv men kan vara lite för stressad för att på ett lugnt och pedagogiskt sätt förklara när man inte vet. Emma har jag enbart oerhört positiva saker att säga om, trevlig, lugn, mycket kunnig, jättepedagogisk, lyhörd.. skulle kunna fortsätta.. jag förstod jättemycket när jag hade henne!
    ---
    Emma har ett jättestort engagemang och har verkligen gjort sitt bästa för att vi ska hänga med. Att höra samma saker förklaras både från henne, Viggo och i litteraturen hjälper.


  15. Kursen examineras bara till en tredjedel med tenta och resten med mästarprov och labbar. Dessutom har man kunnat skaffa sig bonuspoäng till tentan på labbarna. Vad tycker du om detta examinationssätt?

    1. 48% (15 st) Mycket bra.
    2. 39% (12 st) Bra.
    3. 10% (3 st) Acceptabelt.
    4. 3% (1 st) Mindre bra.
    5. 0% (0 st) Dåligt.

  16. Kursens betygsättning har gjorts med graderade mästarprov, teoritenta och en muntlig tenta för högre betyg (som kanske inte har genomförts ännu), allting grundat på betygskriterier. Vad tycker du om denna betygsättningsmetod?

    1. 35% (11 st) Mycket bra.
    2. 35% (11 st) Bra.
    3. 16% (5 st) Acceptabelt.
    4. 13% (4 st) Mindre bra.
    5. 0% (0 st) Dåligt.

  17. Det har funnits flera alternativa sätt att redovisa att man uppnått lärandemålens betygskriterier (t ex teoritenta, extralabb, munta). Vad tycker du om det?

    1. 39% (12 st) Mycket bra.
    2. 45% (14 st) Bra.
    3. 10% (3 st) Acceptabelt.
    4. 6% (2 st) Mindre bra.
    5. 0% (0 st) Dåligt.

  18. Teoritentan genomfördes med kamraträttning. Vad tycker du om detta tentasätt?

    1. 13% (4 st) Mycket bra.
    2. 19% (6 st) Bra.
    3. 32% (10 st) Acceptabelt.
    4. 13% (4 st) Mindre bra.
    5. 19% (6 st) Dåligt.

    Ev. synpunkter på examination och betygsättning:

    Tveksam till om kamraträttning är givande, känns aningen osäkert. Jag hade föredragit en frivillig föreläsning där tentan gås igenom, vilket kanske ej är möjligt.
    ---
    Teoritentan är för mycket ingrottad på att komma ihåg exakta definitioner och liknande. Jag tycker poängen istället borde ges i form av "har förstått frågan och känner till i princip hur svaret är", "det märks att eleven kan svaret men har missat några detaljer", "har ett fullständigt och korrekt svar". Nu är det för mycket all-or-nothing på varenda fråga så även om man har en ganska bra förståelse är det ändå lätt att få 0p på de flesta frågorna, så jag tycker inte betyget för tentan motsvarar kriterierna. Ännu hellre alltså: dela istället upp frågorna i E-frågor, D-frågor och C-frågor.

    Frågorna med "vad heter följande begrepp på engelska?" hittar jag ingen som helst grund för i betygskriterierna, så lägg antingen till ett kriterium för detta eller ta bort frågan.

    Att folk struntar i att lära sig de korrekta definitionerna är såklart trist, när det till och med står i förväg att om man vill ha E på tentan ska man kunna "definiera begreppen P, NP, NP-fullständighet och oavgörbarhet". Kanske det är möjligt att komma på något smart pedagogiskt som pushar studenterna att lära sig dessa definitioner och begrepp bättre i detalj? Att bara känna till ungefärliga definitioner eller tro att följdsatserna är definitionerna verkar tyvärr alltför många göra.

    ---
    INGEN GILLAR KAMRATRÄTTNING!!!
    ---
    Examinationen har förvisso uppmuntrat till kontinuerligt lärande, men samtidigt ger man lätt upp sina ambitioner ifall ett delmoment går dåligt, eftersom det lägsta betyget av alla delmoment blir ditt slutbetyg. Något slags medelvärde eller liknande vore att föredra. Annars skulle det kanske fungera om det var enklare att komplettera eller "plussa" något delmoment. Kamraträttning är ett generellt dåligt element i undervisning av flera skäl. Eleverna som läser kursen har extremt varierande kunskap i ämnet och betygskriterierna. Generellt sett har de heller ingen erfarenhet av tentarättande, vilket kan skapa stor godtycklighet i bedömningen. Det tar dessutom mycket tid i anspråk av eleverna som måste fråga om specialfall eller funderingar i enskilda tentor.
    ---
    Mästarprov labbar är ett bra sätt att lära sig kursinnehållet på, dock anser jag att tentamen med kamraträttning borde slopas då det inte riktigt fungerar.
    Vad jag syftar på är att jag anser att tentamen inte riktigt fångar upp vad studenterna kan, utan blir mer en ytlig kontroll av att studenterna inte är "passagerare".

    ---
    Å ena sidan är det trevligt att kunna visa ett mål på flera sätt (mästarprov vs. munta, tenta vs. extralabb), men å andra sidan känns examinationssystemet ganska komplicerat. När en illustration krävs för att förklara betygssättningen tycker jag att det känns lite onödigt invecklat.
    ---
    Ganska strikt med att man får det lägsta av de tre betygen, det blir väldigt svårt att få A eller B på kursen. (Kanske avsiktligt?)
    ---
    Att allting är grundat på betygskriterier tycker jag är väldigt bra. Det blir lätt att förstå vad som efterfrågas.

    Jag tycker inte att man får ut så mycket alls av en kamraträtting som student. Den pedagogiska aspekten förutsätter en tidsåtgång och en nivå (storlek) på frågorna som inte är möjlig. Det skulle behövas stora, öppna frågor så man får se olika sätt att lösa dem på, men det skulle kräva alldeles för lång tid för frågor; studenter kan inte och ska inte rätta sådana uppgifter.

    ---
    Jag tycker att rättning ibland var lite för snäll. Exempelvis kunde man ha tolkat frågan på fel sätt, svarat fel men ändå få poäng för det, vilket jag inte tycker är rätt.
    ---
    Först och främst, jag anser att medan examinationssättet kan ha fungerat bra tidigare år så känns det inte som att det helt fungerar nu. Eftersom vi från och med detta år har två tentor efter jul (tack CSN), kombinerat med omtentaperioden innan dessa tentor och sedan både extralabben och muntan efter det så är det nästan löjligt att kalla det för ett lov. Jag skulle gärna vilja läsa på mer om heurestiker och försöka få ett A på extralabben men med tanke på att jag har tre andra större examinationer behöva ge upp på det trots att jag kommer studera under hela jullovet.

    Dessutom måste jag anmärka mig om tentan. Den är inte särskilt svår alls, men den är jävlig på ett sätt som tentor helst inte ska vara. Först och främst, ifall det är en fråga som kräver ungefär 3-4 rader av en student för att få med alla kriterier för fullt betyg, gör inte då skrivytan stor nog för en eller högst två normalstora rader. Skit i miljöflummet, förstör några träd så att vi har plats för att skriva mer än en rad ifall uppgiften kräver det. Det är otroligt missvisande att kräva mer text en man realistiskt sätt har plats att skriva.

    Dessutom, få Viggo att skriva ordentliga frågor och rättningsmallar. Själva uppgifterna är det inget fel på alls, men nu är det så att på många frågor skiljer det sig mellan vad Viggo menar och vad eleverna tror att Viggo menar. I nuläget så baseras många poäng inte på din kunskap i kursen, utan hur du väljer att tolka luddiga semantikfrågor. Tex så skulle det vara mycket lättare om det istället för "Definiera NP-svårt" stått "Definiera hur du bevisar at ett problem är NP-svårt" eftersom ifall tentafrågan hade varit den senare så hade det inte vart någon förvirring hos oss vad uppgiften faktiskt krävde.

    Sen till sist, för guds skull utvidga rättningsmallen. Man ska inte förlora poäng ifall man logiskt sett skrivit samma sak som rättningsmallen men inte exakt enligt de ord Viggo skrivit. Ändligt är fortfarande samma sak som icke oändligt, dubbelnegation gäller.

    ---
    Bättre uppstyrning på kamraträttningen, blev så många frågor. Men det är väl svårt.
    ---
    Det händer att man reder ut någon detalj som var oklar på en kamraträttning, men det tvingar fram väldigt dåliga tentor i min mening. Dessutom känns det som en väldigt pinsam och svårmotiverad praxis.
    ---
    Jag tycker inte om kamraträttning, jag förstår att det kan vara praktiskt ur ett administrativt perspektiv. Jag tvivlar på att det ger något pedagogiskt (misstänker att det är en anledning). Många kopplar bort efter tentan och vill bara få allt överstökat, däribland jag. Jag gillar inte heller att få "facit" direkt efter - tittar hellre på det dagen efter...
    ---
    Målet med en kurs är att man ska lära sig.. PUNKT! Inte att sätta dit eleverna eller vad det nu handlar om... och den här undervisningsformen gör att man VERKLIGEN lär sig.. har sällan stött på en så bra kursutformning.. dock förstår man att den kräver mycket stor insats från skolan och lärare (enklare att bara han en tenta i slutet av kursen) men absolut.. ALL heder åt den här formen.. jag har lärt mig jättemycket och jag har verkligen kämpat.. men på ett betydligt "bättre" sätt än att sitta 100 timmar och läsa i en bok inför en tenta... Den här kunskapen kommer att sitta vilket inte tentapluggning gör... Kamraträttning är ju alltid lite av ett gissel.. det blir en massa dumma frågor och när npgin väl banat väg för desa frågor.. då börjar alla.. det är acceptabelt och kanske till och med bra om man tillämpar den som Viggo (som ett forum där man har kontakt med vad eleverna tycker och kan ta detta i beaktan) men generellt är det knappt acceptabelt....
    ---
    Det vore bra om exempel på rättningsmallar för gamla teoritentor lades ut på kurswebben tillsammans med lösningsförslag. Annars är det väldigt svårt att veta hur detaljrika och precisa svaren förväntas vara.
    ---
    Jag tycker att labbarna i sig har tagit upp lite väl stor del av kursen, i och med att vi ägnar så många andra kurser åt labbar. För de som tar mer tid på sig att bli klara med labbarna förlorar man tid som kunde lagts på teoridelarna istället.


  19. Upplever du att undervisningen förberedde dig väl inför mästarproven?

    1. 23% (7 st) Mycket väl.
    2. 61% (19 st) Väl.
    3. 13% (4 st) Acceptabelt.
    4. 3% (1 st) Mindre väl.
    5. 0% (0 st) Dåligt.

  20. Hur lång tid ägnade du åt att lösa mästarprov 1?

    1. 3% (1 st) 1-5 timmar.
    2. 10% (3 st) 6-10 timmar.
    3. 39% (12 st) 11-20 timmar.
    4. 35% (11 st) 21-30 timmar.
    5. 3% (1 st) 31-40 timmar.
    6. 10% (3 st) Mer än 40 timmar.
    7. 0% (0 st) Jag arbetade inte med mästarprov 1.

  21. Hur lång tid ägnade du åt att lösa mästarprov 2?

    1. 6% (2 st) 1-5 timmar.
    2. 19% (6 st) 6-10 timmar.
    3. 29% (9 st) 11-20 timmar.
    4. 29% (9 st) 21-30 timmar.
    5. 6% (2 st) 31-40 timmar.
    6. 10% (3 st) Mer än 40 timmar.
    7. 0% (0 st) Jag arbetade inte med mästarprov 2.

  22. Vad tycker du om lärarens feedback vid muntliga redovisningarna av mästarproven?

    1. 23% (7 st) Mycket bra.
    2. 52% (16 st) Bra.
    3. 23% (7 st) Acceptabel.
    4. 0% (0 st) Mindre bra.
    5. 3% (1 st) Dålig.

    Ev. synpunkter på mästarproven:

    Jag har väldigt svårt att bedömma hur mycket tid jag lagt, men en hel del. Jag misslyckades med ena provet, men det beror troligen på mina svårigheter med ämnet. Tveksam om mästarprov som examinationsform är bra dock, då jag ser det som mer givande att få diskutera med kamrater (men förstår tanken med 'mästarrollen').
    ---
    Att lösa själva uppgifterna går supersnabbt, men att få ner allting på papper och se till att alla smådetaljer finns med tar låååång tid. Kriterierna är ju så hårda att om man har missat något som man kanske inte tänkte på för det är så uppenbart får man F på den uppgiften direkt som inte är förhandlingsbart vid muntliga redovisningen.
    ---
    Fungerade väl, men kriterierna för mindre och större fel borde ses över. I mästarprov två kunde ett algoritmfel i reduktionen som påverkade vissa specialfall leda till att uppgiften helt underkändes, trots att allt övrigt var tillfredställande löst, vilket känns underligt.
    ---
    Mästarproven är ett suveränt att examinera kunskap på. Muntligt skriftligt = jättebra.
    ---
    Kul uppgifter, trevligt med uppgifter kopplade till aktuella händelser.. :-)
    ---
    Vad som krävs i form av bevis och likande hade kunnat förtydligas och övas mer på.
    ---
    Jag spenderade onödigt mycket tid på att bevisa att min giriga algoritm var korrekt (jag gjorde alla steg som gjordes i boken) och fick samma bedömning som andras lösningar som i mina ögon inte var riktiga bevis. Jag tycker att det är viktigt att få fram tydligt på vilken nivå bedömningen är för ett bevis.
    ---
    7 personer fick rätt på tredje uppgiften på första mästarprovet, det känns inte bra all. Jag kan säga i första hand att den skeva betygskurvan fick många av eleverna att mer eller mindre ge upp på att kämpa i kursen, eftersom de kände att det inte längre var värt att satsa i kursen då de från början blivit sinkade.

    M2 var betydligt mer rättvist och resonabelt, men det känns som att många kämpade betydligt mindre med M2 på grund av den orättvisa betygsgraderingen på M1. I vilken annan kurs så hade man gått ut och sagt "sorry, vi fuckade upp och examinationen var orimlig" ifall bara 7 pers fick högre en C. Jag vet inte i vilken dimension det är OK att genomföra examinationer som studenterna inte realistiskt kan klara av, särskilt för en kurs som förespråkar hur pedagogiken genomsyrar varje moment.

    ---
    Mycket roliga och utmanande! De var tyvärr ibland lite ogenomtänkt formulerade. Det kunde även vara lite tydligare vad som var viktigast vid bedömningen.
    ---
    Man fick veta vad man gjort för del och det är väl det det är till för.. jag är nöjd men de gjorde inget "extra" som motiverar mig till att sätta "mycket bra" heller...
    ---
    Vissa formuleringar hade kunnat göras mer precisa i uppgiftslydelserna. Ibland kommenterade Viggo i KTH Social med information som inte kunde utläsas ur problemet (t.ex. uppgift 3, mas1, att m är tillräckligt litet för att man ska kunna skapa en array av storlek m), och gjorde saker förvirrande.

    Vore också bra om det i mästarprov 2 för varje uppgift explicit stod om man ska räkna med bitkostnad eller enhetskostnad. I år sa Viggo först på KTH Social att på Mästarprov 2 ska man räkna med bitkostnad, annars blir det mindre fel. I en senare kommentar sa han sedan att i uppgift 3 kan man räkna med enhetskostnad, då inga "större tal" förekommer, vilket till viss del sade emot det han sa innan. Saker skulle förenklas betydligt om den informationen fanns för varje uppgift från början, eller i alla fall på något sätt fanns förtydligat.

    I allmänhet kan kommunikationen och uppgiftslydelserna för mästarproven förbättras något.

    ---
    Graderingen på frågorna har inte varit så bra. Jag förstår att det är svårt att få till exakt, men det är frustrerande som student när uppgifterna inte motsvarar betygsnivån. På mästarprov 1 var det i princip omöjligt att få B då A-uppgiften gick långt över nästan allas huvud. På mästarprov 2 var A-uppgiften många gånger lättare att lösa än E-uppgiften. För de som löste alla uppgifter spelade det ju ingen roll, det gick ju på ett ut vilken som var svårast. Men för de som satsar på ett E eller D blir det ju hopplöst att ställas direkt inför den svåraste uppgiften, men infon att den ska vara lättast.
    ---
    Stressiga!


    Nu kommer ett par frågor om labbgranskningssystemet Kattis.

  23. Tycker du att Kattis har varit till hjälp för ditt lärande i denna kurs?

    1. 39% (12 st) Ja, till stor hjälp.
    2. 39% (12 st) Ja, till viss hjälp.
    3. 16% (5 st) Inte till någon hjälp alls.
    4. 3% (1 st) Vet inte/har inte använt Kattis.

  24. Hur har du använt Kattis återkoppling? (flera alternativ kan väljas)

    1. 35% (11 st) Vilken återkoppling?
    2. 39% (12 st) Jag kollade bara på om Kattis accepterade eller inte.
    3. 45% (14 st) Jag använde den för avlusning av programmet.
    4. 48% (15 st) Jag använde den för att hitta specialfall som måste hanteras.
    5. 0% (0 st) Jag använde den inte.
    6. 10% (3 st) Jag använde den till något annat (specificera nedan).

    Annan användning av återkopplingen:

    Jag tog hänsyn till tiden under labb 2 för att försöka förbättra min algoritm och få den att gå snabbare.
    ---
    Optimera problem
    ---
    Lite tidsoptimering också
    ---
    För att förbättra min heuristik i extralabben.

  25. Vad tycker du att Kattis är bra för?

    Kattis är bra då det tvingar oss att inte fulhacka oss till lösningar, samtidigt som vi måste reflektera mer över komplexitet.
    ---
    Kontroll av hastighet och många testfall på ett mycket smidigt sätt.
    ---
    Endast till att kontrollera att kod fungerar då det fanns för få felmeddelanden från Kattis.
    ---
    Mäta effektivitet i algoritmer.
    ---
    Jag lär mig bra genom att experimentera och hade gärna sett flera labbar (även om de inte var obligatoriska eller gav pluspoäg)
    ---
    Testa programs korrekthet
    ---
    Att köra problemet och se hur bra det är.
    ---
    Rigida tester
    ---
    Den automatiska återkopplingen är väldigt givande.
    ---
    Se om man har missat något krav
    ---
    Man vet direkt när man är godkänd (även om man t.ex. sitter hemma). Särskilt när det finns tidskrav som med manuell kontroll kan bi väldigt godtyckligt.
    ---
    Snabbt och enkelt kunna se om man har tänkt rätt/är på rätt spår.
    ---
    Den ger snabbt svar på om du är på rätt spår eller inte i labben.
    ---
    Snabbt kunna avlusa ett program.
    ---
    Allt
    ---
    Snabbar upp labbredovisningarna bra. lätt att köra bulktestning.
    ---
    Mycket. Främst att testa olika lösningar och dess hastighet.
    ---
    Jag gillar att man använder Kattis, då vet man när man ska redovisa att man inte har någon bugg (vilket var fallet med labb 1 och då blir det programmering under press).
    ---
    Den är väl bra för den är effektiv och lätt att administrera labuppgifter via för KTH.
    ---
    Väldigt bra för att avlasta labbassistenterna. Det är också mycket praktiskt att kunna kontrollera om ens program är korrekt när som helst på dygnet, vilket ökar flexibiliteten i när och var man kan göra labbarna. Man sparar också tid då man enklare kan upptäcka misstag innan redovisningen.

  26. Vad är du missnöjd med vad gäller Kattis?

    Inte direkt missnöjd.
    ---
    1. Nya gränsen med max 2 inskickningar per 4 minuter.
    2. Inte Kattis i sig men tycker att en del tidsgränser är för hårt satta, t.ex. på labb 3 om man kör Java.

    ---
    Feedback om de eventuella fallen som gör att programmet tar för lång tid.
    ---
    Alltför få felmeddelanden. Alltför stort gap mellan Java och C/ då tidsbegränsningarna är desamma för dessa, vilket innebär att man kan skriva snabb skitkod i C/ men inte i Java (vilket iofs gör Java lite mer intressant att skriva i eftersom att om man lyckas göra det snabbt i Java kommer det gå hisnande i C/ )
    ---
    N
    ---
    Felmeddelanden är ofta kryptiska eller otydliga. Den varnar exempelvis inget särskilt om utelämnat flushande, vilket kan vara frustrerande när man till sist upptäcker det.
    ---
    Tidsbedömningen av uppgifter tillsammans med token systemet.
    T.ex. Echo uppgiften i Java har någon klarat på 6 msec och de 3 sätten jag har förutsatt vara snabbast kommer aldrig under 10 !?
    Jag hade gärna sätt information för denn typen av "optimeringar" på Kattis, endast hanteringen av inmatning i Labb 3 del 3 tog min lösning från 33 msec till ca. 24 msec, en placering med några msec marginal från den föregående 10de platsen

    ---
    Inget.
    ---
    Kattis är väldigt hemligsfullt med vad som har gått fel när det har gått fel.
    ---
    Skulle inte skada om den körde lite längre, så man får en bättre uppfattning om vad som är fel.
    ---
    På labb 2 försökte jag mig på en lösning i C (efter att ha löst den med det givna kodskelettet i Java), men fastän C-versionen gick avsevärt mycket snabbare än Java-versionen på min dator lokalt, och Java-versionen passerade tidskraven med god marginal, så fick jag TLE på första testfallet med C-versionen. Responsen från Kattis hjälpte mig förstås inte alls här, men jag vet inte hur det skulle kunna göras annorlunda...

    Det hade varit trevligt att kunna se körtid på individuella testfall.

    Stöd för Haskell och Scheme hade varit trevligt, funktionella språk känns väldigt underrepresenterade på Kattis just nu.

    ---
    Återkopplingen var bristfällig. Det var väldigt svårt att felsöka program eftersom att man inte visste vad som var fel.
    ---
    Tiderna kan variera. Samma lösning kan ena stunden ta för lång, för att i nästa bli accepterad.
    ---
    Man ska kunna skicka in fler än två gånger på två minuter enligt mig, eftersom att det ändå inte är möjligt att "brute force:a" en lösning om du ex har tillgång till fem inskickningar istället för två under en kortare period.
    ---
    Ibland så ger den inga felmedelanden alls för samma program, vet inte ifall det är nån bugg eller nåt.
    ---
    Osäkerheten i tiden. Variation på en halv sekund förekom ofta på de längra körtiderna
    ---
    Mer detaljerad feedback när man failar - men då blir det å andra sidan kanske för enkelt?
    ---
    Olika resultat i olika tider samt jag tror att det ger mycket att få se utdata... på en rad plan.. jag tror man minns bättre och att det väcker intressanta tankar om man får se programmet arbeta och jag saknade faktiskt det med Kattis.
    ---
    Inget vad gäller själva Kattis. Dock gällande problemlydelserna för Kattis så hade jag gärna sett indatagränser som stämmer överens med testdata, så man vet hur effektivt ens program behöver vara.

    I år var det vissa lydelser som saknade dessa helt, medan DP-labben hade givna testdatagränser som var betydligt högre än värsta fallet i testdatan. Detta fick mig att tro att den tänkta lösningen var alldeles för ineffektiv.

    ---
    Mindre fokus på att lära sig skriva egna testfall.

  27. Har Kattis påverkat hur du arbetat med labbarna eller ditt fokus i labbarbetet? (som när och var du labbat, hur du testat din kod, hur du programmerat eller vad du försökt uppnå)

    Helt klart, tidigare räckte det med en lösning, nu efterfrågas en _bra_ lösning.
    ---
    inte särskilt mycket.
    ---
    Nej
    ---
    Man tänker att se till att Kattis godkänner labbarna och att programmet blir tillräckligt snabbt för att klara körtidskraven. Det blir mycket småoptimeringar som kanske inte har så mycket med själva ADK-teorin att göra.
    ---
    N/A
    ---
    På labb 2 försökte jag minimera körtiden genom att hitta på smartare genvägar i min algoritm.
    ---
    Ja
    ---
    Man har tänkt mycket mer på minne och körtid (ibland löjligt mycket, att man gör väldigt opraktisk kod för att klara ett tidskrav, som att lägga allt i samma fil och skippa objektorientering i Java).
    ---
    Labbar i andra kurser där Kattis inte används har jag inte testat koden så mycket alls. Åtminstone inte med så många testfall som Kattis oftast har. Det har inneburit mycket mer fundering kring vad som kan vara fel med en algoritm, eftersom man från Kattis inte får veta så mycket.
    ---
    Möjligtvis lite, i form av att jag tvingats vara mer noggrann i min kod och se till att den klarar alla edge cases som man kanske inte alltid kollar manuellt.
    ---
    Inte direkt
    ---
    Nej
    ---
    Man blir mycket mindre beroende av en labassistent, vilket gör att man kan arbeta lite var man vill.(Mycket skönt med tanke på den ibland extremt dåliga arbetsmiljön i datorsalarna)
    ---
    Nej.
    ---
    Nej.. eller man har ju försökt prestera bättre fastän man fått godkänt men i övrigt har det inte påverkat...
    ---
    Ja, jag har ofta utfört labbarna hemma eller i datasalen utanför labbtid, för att sedan enbart redovisa på labbtillfället.

  28. Vad ger du för helhetsbetyg på Kattis i labbarna?

    1. 42% (13 st) Mycket bra.
    2. 26% (8 st) Bra.
    3. 26% (8 st) Acceptabelt.
    4. 6% (2 st) Mindre bra.
    5. 0% (0 st) Dåligt.


  29. Redovisning av labbteoriuppgifterna genomfördes med kamraträttning. Vad tycker du om den metoden?

    1. 6% (2 st) Mycket bra.
    2. 42% (13 st) Bra.
    3. 26% (8 st) Acceptabelt.
    4. 13% (4 st) Mindre bra.
    5. 0% (0 st) Dåligt.


  30. Upplever du att du särbehandlats i denna kurs på grund av genus, sexualitet, etnisk tillhörighet eller funktionshinder?

    1. 3% (1 st) Ja.
    2. 0% (0 st) Tveksam.
    3. 97% (30 st) Nej.

    Om ja, på vilket sätt?

    invandrar bakgrund

  31. Hur bedömer du kursen ur ett genusperspektiv (till exempel med avseende på kursmaterial, kursinnehåll, lärare etc)?

    Har svårt att se kopplingen mellan algoritmer, datastrukturer, komplexitet och genus. Men förstår att ni enligt policy måste inkludera det perspektivet. Jag ger kursen bra betyg ur genusperspektiv.
    ---
    Förstår inte riktigt vad genusperspektiv har med kursen att göra.
    ---
    Jag har inga synpunkter.
    ---
    Alltid svårt när det är 95% killar i klassen.
    ---
    N/A
    ---
    Bra!
    ---
    Superbt
    ---
    Ingen åsikt
    ---
    Jag bedömer den som rättvis och bra.
    ---
    bra.
    ---
    Ingen aning om vilka kriterier jag skulle bedöma.
    ---
    Varken eller, har inte haft någon tanke på genus. Det i sig är väl ett bra betyg, att "genusproblem" inte förekommit (å andra sidan är jag vit man i 30-årsåldern!). Positivt att ni har det i åtanke och är medvetna om det!
    ---
    Jag vet inte svaret på den här frågan... jag tycker genus är en viktig fråga men jag tycker också att den kan bli överdrivet förstorad och att man nästan gör det till en grej för människor som kanske från början inte gör en så stor grej av det... Men visst.. vi hade en kvinnlig assistent... och boken var kanske skriven av en kvinna och en man.. eller var det två män? Eller två kvinnor?.. Spelar det någon roll?
    ---
    Jag anser inte att det är särskilt relevant, särskilt vad gäller kursmaterial och kursinnehåll, men eftersom jag ej gjort några negativa reflektioner så antar jag att min bedömning är god.
    ---
    Jag tycker den håller en hög nivå. Det är positivt att det har funnits kvinnliga kursassistenter också, det är bra med lite mer mångfald på KTH.


  32. Tror du att du kommer att ha glädje av kursinnehållet i framtiden?

    1. 48% (15 st) Ja, i stort sett av hela kursen.
    2. 45% (14 st) Ja, av en hel del av kursen.
    3. 3% (1 st) Ja, av en liten del av kursen.
    4. 0% (0 st) Nej, kanske av någon enstaka del.
    5. 3% (1 st) Nej, troligen inte av någonting alls.

  33. Ge ett helhetsbetyg på kursen mellan 0 och 100, där 100 är en perfekt kurs:

    75
    ---
    95
    ---
    80
    ---
    70
    ---
    90
    ---
    75
    ---
    83
    ---
    90
    ---
    2
    ---
    75
    ---
    75
    ---
    90
    ---
    80
    ---
    94
    ---
    90
    ---
    85
    ---
    90
    ---
    75
    ---
    80
    ---
    75
    ---
    85
    ---
    85
    ---
    90
    ---
    80
    ---
    85
    ---
    87
    ---
    90
    ---
    95
    ---
    85
    ---
    95


  34. Ytterligare kommentarer om kursen:

    Mycket intressant, givande och utmanande kurs. Tydlig koppling till verkliga problem och pedagogisk samt välmotiverad examination. Har inte några direkta klagomål på kursen, och att den är 'svår' är knappast något negativt, även om det såklart ökar arbetsbördan.
    ---
    Det borde vara mycket mer praktik på att lösa uppgifter på egen hand. Mästarproven täcker bara en bråkdel av det som kursen gått igenom.
    Kräv gärna att några uppgifter ska lösas individuellt utan examination varje/varannan vecka på Kattis, så folk hänger med och faktiskt kan implementera det som sägs på föreläsningarna.

    ---
    Bra kurs, men den kan bli tydligare och bättre utformad.
    ---
    Keep up the good work!
    ---
    Tycker att färgfrågorna borde publiceras eller en eventuell sammanfattning av vad Viggo sa efter en föreläsning. Då hade jag kunnat associera dessa bättre till materialet
    ---
    Noop
    ---
    Fortsätt som den ser ut nu!
    ---
    God jul! :)
    ---
    Sättet examinationen bedrivs är jag missnöjd med, men kunskapen och utlärningen är toppklass. Ifall inte det vore för de fullkomligt asdryga saker jag nämnt så vore detta antagligen en av de bättre kurser jag läst på teknis
    ---
    Tycker att boken är har varit helt värdelös som ett hjälpmedel. Det som har hjälpt mig oerhört mycket har varit föreläsningar från youtube, speciellt om NP begreppet. Mer specifikt följande videoserie om algoritmer och komplexitet:
    http://www.youtube.com/watch?v=e0tGC6ZQdQE

    ---
    Jag tycker att en obligatorisk labb i approximationer och heurestiker ska till. Alla inklussive mig kommer nog inte ta sig tiden att göra extralabben, och det kändes även som att det var ett moment som saknades inför tentan.
    ---
    Dumpa tentans kamraträttning, putsa mästarprovens formuleringar och vidareutveckla frågesystemet på föreläsningarna, så kommer det att bli en nästan perfekt kurs! God jul och gott nytt år!
    ---
    Examinationen blir så omfattande - å andra sidan är det tredje året på KTH Datateknik...
    ---
    1. Labbar: Alla fyra labbar var relativt stora, låt två av labbarna fortsätta vara stora och byt ut två mot fyra eller tre mindre. Då kan man få med approximationsalgoritmer och probabilistiska algoritmer vilket är de två områden som jag känner är luckor i kursen.
    2. Tentan: Tentan var bra, TILLS rättningen kom... Alltså... Jag har inget emot att erkänna när jag inte kan något men många av frågorna kunde jag precis men mina svar var helt klart bristfälliga i relation till facit i alla fall... Om det blir så är något fel.. jag struntar i vems fel det är (mitt, Viggos, tentavaktens.. whatever) jag konstaterar bara att om det var många frågor där jag precis visste svaret men ändå utelämnade detaljer till följd av att jag tyckte att det var självklart att de utelämnade detaljerna gällde... Det kanske är något jag måste lära mig och att ansvaret är mitt men jag vet inte hur bra tentan är på att mäta faktisk kunskap om man på flera frågor gör på detta viset.. Oavsett om det är mitt eller tentautformarens fel kan man konstatera att det är bättre för alla om tentans är utformad så att man skriver rätt om man kan något.. man kanske därför kunde lägga till något om att man ska tänka på att inte utelämna självklara detaljer i svaren.. eller det kanske är jag som måste växa upp? Vet inte :) Iaf, tack för en av de bästa kurserna jag någonsin läst! TACK!

    ---
    Användandet av KTH Social skulle kunna förbättras. I år har en del viktig information funnits gömda i långa kommentarstrådar, men i någon av huvudtexterna. Detta gör att många elever riskerar att missa informationen.
    ---
    Även om det har funnits en hel del detaljer som inte funkat optimalt är det en kurs som jag lärt mig mycket av. Det har dessutom varit möjligt att komma in i kursen från många olika nivåer och ändå bemästra teorin. Det är bra med övningsgrupper för olika nivåer, och möjlighet att höja betyg i efterhand. Det gör att fler har chansen att förbättra sig under kursens gång. Dock skulle jag gärna sett att man kunde få mer hjälp med labbarna när man kör fast.
    ---
    Super!


viggo@kth.se

Denna sammanställning har genererats med ACE.