bild
Skolan för
elektroteknik
och datavetenskap

Kursanalys för DD1391 Programsammanhållande kurs, hösten 2010-våren 2012

Kursen är obligatorisk för D i årskurs 1-3. Denna första kursomgång började i årskurs 2.

Kursdata per 14 juni 2012

Tid: augusti 2010-maj 2012, dvs två hela läsår
Antal högskolepoäng: 4 (varav 3 i årskurs 2 och 1 i årskurs 3)
6 reflektionsseminarier och en datorhistoriauppsats ingick i kursen.
Kursledare: Viggo Kann
Mentorer: Mads Dam, Henrik Eriksson, Dilian Gurov, Johan Karlander, Stefan Nilsson, Stefan Arnborg, Douglas Wikström, Viggo Kann, Hedvig Kjellström, Linda Kann, Serafim Dahl, Karl Meinke (tog över från Lars Arvestad 11/12), Olle Bälter. Dessutom har Mikael Goldmann vikarierat som mentor.
Övriga medverkande i kursen: Irene Hanke (valinfo), Kerstin Frenckner (masterprogrampresentationer), Nina Wormbs (datorhistoria).
Antal registrerade teknologer 2010: 138 (varav 13 kvinnor), alla från D.
Prestationsgrad: 82% (96% för kvinnor)
Examinationsgrad: 74% (102 stycken)

STATISTIK efter kursens slut, 4 juni 2012

Moment
Prov     Antal   Betygsfördelning                              Medelbetyg
UPP2      116     10 x E    7 x D   42 x C   26 x B   31 x A       3,5
UPP3      104  
SLUTBETYG 102      0 x E    0 x D   11 x C   44 x B   47 x A       4,4

Lärandemål

Efter kursen ska studenten kunna
  • använda läsårsplaner, kursplaner, lärandemål och betygskriterier för att planera sina studier på både kort och lång sikt,
  • planera och utföra uppgifter inom stipulerad tid,
  • göra väl motiverade inriktnings- och kursval,
  • kritiskt granska och reflektera över såväl utbildningens upplägg och genomförande som den egna studieinsatsen,
  • följa den röda tråden i utbildningsprogrammet och se progressionen i både ämneskunskaper och generiska kompetenser, i relation till utbildningens mål och den framtida yrkesrollen,
  • identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och
  • fortlöpande utveckla sin kompetens,
  • redogöra för några viktiga händelser i datorns och datalogins historia,
  • formulera en relevant frågeställning till ett historiskt material,
  • utföra en begränsad datorhistorisk studie och presentera den muntligt och skriftligt
för att
  • få en helhetsbild av utbildningen och därmed bättre förståelse för varje enskild kurs betydelse,
  • göra informerade val både under studietiden och därefter,
  • påverka programmets utveckling.

Förändringar under denna kursomgång

Kursen gavs för första gången. Efter första året infördes en enda förändring, nämligen att mentorerna ger en kort skriftlig återkoppling på varje inlämnad skriftlig reflektion.

Faktiskt innehåll i kursen

Kursen följde det planerade innehållet.

Elevernas synpunkter

Kursen har utvärderats fortlöpande, dels som en naturlig del av seminarierna och dels genom enkäter efter datorhistoriamomentet och vid sista seminariet varje läsår. Enkäterna vid slutet av varje läsår var obligatoriska, varför bortfallet vid dessa enkäter är noll.

Enkätsammanställningar: våren 2011 och våren 2012.

Datorhistoriamomentet genomfördes våren 2011 och utvärderades med en egen enkät.

Sammanfattning och analys

Kursen är och ska vara olik övriga kurser på D-programmet. Den har varit en stor framgång och har haft många positiva effekter, som analyseras och beskrivs i en artikel presenterad vid tredje utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar i december 2011.

Hälften av eleverna är mer positiva till kursen nu än vid kursstart, vilket visar att det är mycket viktigt att kursen motiveras noga och övertygande för nybörjarna.

Kursen utgör också modellkurs för programsammanhållande kurser i ett delprojekt av det pedagogiska utvecklingsprojektet EDA vid ECE-skolan. Flera andra program på KTH har planer på att införa liknande kurser, vissa redan till hösten 2012.

Förmågan att reflektera är viktig och övas vid varje reflektionsseminarium. För att teknologerna ska sporras att utveckla reflektionsförmågan ytterligare kommer vi att införa svårare reflektionsfrågor för dom som går i årskurs 2 och 3. Detta ger en progression i reflektionsträningen samtidigt som eleverna i årskurs 1 får se exempel på mer komplexa reflektioner.

Den korta skriftliga återkopplingen från mentorn på reflektionsdokumenten som infördes hösten 2011 har varit uppskattad (av 80% av eleverna). Vissa elever uppfattar inte att dom fått någon återkoppling. Det är oklart om det beror på att dom missat den återkoppling som gjordes eller om mentorn missat att ge dom någon återkoppling.

Kvartssamtalen med mentorn inför mastervalet i årskurs 3 var olika populärt i olika grupper. För vissa mentorer var alla treor intresserade av att genomföra kvartssamtal medan många mentorer inte fick några anmälningar alls. Några mentorer missade att tydligt erbjuda möjligheten till samtal. Men dom samtal som genomfördes uppfattades som givande. Nästa år bör varje trea få en tid för kvartssamtal men ha möjlighet att avboka tiden om hen inte vill utnyttja den.

Datorhistoriamomentet har en separat kursanalys.

Planerade förändringar 2012/2013

  • Presentera motivationshöjande citat från kursenkät och intervjuer med tidigare elever vid kursstarten i årskurs 1.
  • Ta upp studieteknik i högre grad även på inledande föreläsningarna för årskurs 2 och 3.
  • Inför svårighetsgraderade reflektionsfrågor. Högre årskurser får skriva mer komplexa reflektioner. Marie Magnell på ECE utformar instruktioner för reflektioner i fyra nivåer.
  • Ny skrivuppgift om tillämpad studieteknik på hösten i årskurs 1 i samarbete med envariabelkursen.
  • Ny kursbok: Lär för din framtid av Jannika Andersson Chronholm och Staffan Andersson.
  • Boka kvartssamtalstid med mentorn inför mastervalet för varje elev i årskurs 3.
Viggo Kann
Copyright © Sidansvarig: Viggo Kann <viggo@nada.kth.se>
Uppdaterad 2012-06-10