Kursanalys, DD2396 Bioinformatik, VT09

Innehåll
  1. Kursdata
  2. Sammanfattning
  3. Undervisningen
  4. Examination och utfall
  5. Kursens belastning
  6. Särbehandling och genusperspektiv
  7. Inför nästa år och kursens framtid

Kursdata

Ytterligare kommentarer om kursen:

Bra föreläsningar! Pedagigiska och bra, intressant med flera exempel på forskning som gjorts i ämnet.
---
Väldigt intressant kurs. Över förväntan.
---
Jättebra föreläsare! Ett ämne som inte intresserar mig mycket, ändå fångades mitt intresse eftersom du var en engagerad föreläsare! Fortsätt med det, för det är tyvärr få lärare som har ditt engagemang!
---
Väldigt varierande svårighetsgrad på tentamen om mna tittar på extentor. tentamen i år var väldigt svår, iaf teoridelen.
Annars väldigt bra föreläsare!

KursDD2396 Bioinformatik, 6hp, period 3, vt 2009.
KursledareLars Arvestad
HandledareBengt Sennblad, Jöl Sjöstrand, Hossein Farahani
Undervisningstimmar14 föreläsningar om 2 h, samt 8 datorlaborationer med 4 timmars handledning i halvklass.
26 studenter fyllde i en kursenkät.

Prestationer

61 studenter gjorde minst en labb och dessa räknar jag därför som aktiva på kursen. Av dessa 61 fullgjorde 60 labbkursen.

51 av årets studenter har gått upp på första tentan och 41 blev godkända.

39 studenter är klara med både lab och tenta vilket ger examinationsgraden 64 % innan första omtentan. Liksom förra året verkar det ha varit ett problem att ett flertal studenter hade för många tentor under ett litet antal dagar. Det gäller allraminst en inrikting (miljöteknik) på Bio. Prestationsgraden är 75 %. Detta är en smula för lågt för att man ska vara nöjd, men omtentan fixar förhoppningsvis detta.

Kursmål

På vilken nivå tycker du att dina kunskaper ligger? Välj lämpligaste påstående:

  1. 0% (0 st) Jag kan ingenting om bioinformatik.
  2. 38% (10 st) Jag kan följa diskussioner angående bioinformatik.
  3. 19% (5 st) Jag kan delta i diskussioner i ämnet.
  4. 38% (10 st) Jag kan utföra enkla bioinformatiska analyser
  5. 4% (1 st) Jag kan använda bioinformatik i andra kurser och i industrin
Kursen ska ge en allmän introduktion till ämnet och beröra många olika problemställningar som man kan råka ut för vid analys av molekulärbiologiska data. Efter kursen ska studenterna känna att de kan diskutera praktiska bioinformatiska problem och veta vilka verktyg man kan använda eller vart man kan vända sig för att lösa sitt problem. De ska vara orienterade om de olika algoritmer och metoder som används i fältet, samt vilka olika typer av data som finns tillgängliga. Även handhavande av metoder betonas och såväl möjligheter och begränsningar med olika metoder diskuteras.

Förändringar inför denna kursomgång

Sammanfattning

Vilket betyg ger du kursen som helhet?
  1. 15% (4 st) Mycket bra
  2. 62% (16 st) Bra
  3. 19% (5 st) Godkänd
  4. 4% (1 st) Underkänd
Har kursen känts relevant för din utbildning?
  1. 92% (24 st) Ja
  2. 8% (2 st) Vet inte
  3. 0% (0 st) Nej
Jag var överlag nöjd med kursen, undantaget för att hemuppgifterna 3 och 4 kom ut för sent.

Kursboksbytet var nog ett litet steg framåt, men det står klart att det hade behövts läsanvisningar.

Det är fortfarande färre än jag önskar som gör de betygshöjande uppgifterna.

OBS: Jag har fatt veta att ledningen för Bioteknik fortsättningsvis inte kommer att använda sig av denna kurs för Bioteknikprogrammet! Se vidare avsnittet Kursens framtid.

Undervisningen

Föreläsningar

Eftersom antalet föreläsningar minskades drog jag ner på innehållet i föreläsningarna. Jag tror inte att det gjorde en stor skillnad. Man kan säga att jag profilerade kursen ytterligare och tog bort material (främst inom proteinstruktur) som inte hanterats så bra tidigare, och inte heller har varit med så mycket i examinationen.

Kurslitteratur

  • Har du läst i kursboken (Zvelebil och Baum) under kursens gång?

    1. 38% (10 st) Ja
    2. 12% (3 st) Bara inför tentan
    3. 50% (13 st) Nej

    Ev. kommentar:

    Jag tycker inte om boken, dessvärre kan jag inte sätta fingret på exakt vad som är fel med den. Jag tycker det är svårt att fånga bra information i textmassan. Det är som att den inte tydliggör vad som är viktigt, men å andra sidan kompletterar föreläsaren det med sina slides.
    Hade behövt sidhänvisningar

  • Har du använt annat material (flera svar möjliga)?

    1. 8% (2 st) Annan bok (kommentera vilken)
    2. 23% (6 st) Material länkat från kurshemsidan
    3. 38% (10 st) Kursmaterial från Internet
    4. 62% (16 st) Annat material på Internet
    5. 85% (22 st) Gamla tentor
  • Jag blev rekommenderad en ny kursbok av kollegor. Den har ett intressant upplägg där ett översiktskapitel följs av ett eller flera tekniska och mer djuplodande kapitel. Det är ett annorlunda grepp, tycker jag, som skulle kunna passa denna kurs bra. Jag var noggrann med att påpeka detta grep för studenterna i kursens början och i diskussioner under kursens gång.

    Jag tror nog att boken passar kursen bättre än de tidigare, men jag är idag inte alls säker på att bokens upplägg är det bästa. Detta speglas i kommentarerna från ankäten tycker jag. Det står dessutom mycket klart att det är viktigt för studenterna med sidanvisningar. Jag är själv inte övertygad om att de verkligen är behjälpta av detta, men har i princip inget emot att hjälpa till med det stödet till nästa år.

    Hemuppgifter

    Liksom tidigare kursomgångar var hemuppgifterna uppskattade och kamraträttningen gick bra. Enda problemet var att omgång 3 och 4 kom ut försent, delvis pga sjukdom, och det var med nöd och näppe som vi kunde få dessa rättade.

    Datorlaborationer

    Kommentarer till labb 1 till 3?

    Definitivt intressanta, jag upplevde det som att man fick arbeta lite inom bioinformatik på riktigt. Bästa labb-PM som jag har haft i en avancerad kurs!
    ---
    Mycket bra handledning! Jag upplevde att man fick bra hjälp och mycket bra förklarat för sig vad man gjorde/hade gjort på labbarna, jag lärde mig mycket av dessa på det sättet.

    Labbarna var i princip desamma som tidigare, förutom att par uppdateringar och rimliga tillägg. Det grundläggande upplägget fungerar bra tycker jag och det syns ju på genomströmningen. Alla hinner bli klara med den obligatoriska delen av labbkursen.

    Precis som förra året var det färre än jag räknade med som gjorde betygshöjande uppgifter. Detta fortsätter att förvåna mig eftersom det är ganska många som hinner bli klara på tredje labbtillfället och därmed faktiskt har schemalagd tid för den fjärde delen: projektet.

    Jag har i år inte fått någon negativ kritik på labbhäftet.

    Uppsats

    Har du gjort eller tänker du skriva en uppsats?
    1. 0% (0 st) Ja, har skrivit
    2. 38% (10 st) Ja, tänker skriva
    3. 38% (10 st) Nej, hinner inte
    4. 19% (5 st) Nej, vill inte
    Jag har tyvärr inte fått mer än ett par uppsatser inlämnade.

    Examination och utfall

    Vad tycker du om betygssystem i år?

    1. 8% (2 st) Vet inte
    2. 12% (3 st) Vet inte, jag har inte förstått hur det fungerar
    3. 35% (9 st) Bra
    4. 46% (12 st) Bra, men tentan borde väga tyngre
    5. 0% (0 st) Bra, men labbar och andra uppgifter borde väga tyngre
    6. 0% (0 st) Dåligt, tentan borde avgöra allt
    En av punkterna i förra årets kursanalys var att att göra en översyn av betygssystemet. I brist på fantasi behöll jag samma system ett år till och jag måste erkänna att det fortsätter att vara ett problem.

    För det första är många besvikna över att tentabetyget inte påverkar mera. Det är flera som tycker att om man skriver bra på tentan så ska man också få ett bra kursbetyg.

    För det andra är det få som orkar utföra de betygshöjande uppgifterna.

    Jag tror, som tidigare, att detta till stor del är ett kommunikationsproblem. Många förväntar sig traditionell betygssättning helt enkelt. Ett sätt att ordna det är att byta från att ha betyg E, C och A på tentan till E, D, eller C, och sedan möjliggöra höjningar från dessa nivåer med hjälp av projekt och uppsats.

    Jag funderar också på om man skulle lägga in flera mindre betygshöjande uppgifter, projetk och uppsats kanske känns för stort, men detta skulle kräva en del arbete.

    Kursens belastning

    Hur många andra kurser har du läst parallellt med denna kurs?

    1. 12% (3 st) 1
    2. 65% (17 st) 2
    3. 19% (5 st) 3
    4. 4% (1 st) 4
    5. 0% (0 st) >4

    Hur stor del av din totala studietid hittills under perioden ägnar du åt den här kursen?

    1. 15% (4 st) Mindre än 15%.
    2. 38% (10 st) 15-30%.
    3. 42% (11 st) 30-50%.
    4. 4% (1 st) 50-70%.
    5. 0% (0 st) Mer än 70%.

    Jag skulle tro att många lägger ner relativt mycket tid på denna kurs, och det har vi kunnat se tidigare också, men detta års kursenkät visar inte på att kursen skulle vara någon större belastning.

    Särbehandling och genusperspektiv

    Upplever du att du särbehandlats i denna kurs på grund av genus, sexualitet, etnisk tillhörighet eller funktionshinder?
    1. 0% (0 st) Ja.
    2. 0% (0 st) Tveksam.
    3. 96% (25 st) Nej.

  • Hur bedömer du kursen ur ett genusperspektiv (till exempel med avseende på kursmaterial, kursinnehåll, lärare etc)?

    jag gillar genus? jag vet inte vad jag ska säga, som alla andra kurser tycker jag inte att det har varit något som pekat på kränkning av jämställdhet.
    ---
    Lika för båda. Inga kvinnliga handledare på labb?
    ---
    Jag har inte märkt något speciellt. Men jag har ju mestadels arbetat tillsammans med tjejkompisar.
    ---
    Tråkigt att det bara är manliga assistenter etc. Det ger en tråkig bild av området om man senare skulle vilja arbeta inom det.
    ---
    pedagogen overskattade våra förkunskaper i ämnet, det var svårt att hänga med, kändes som överkurs.
    ---
    Har inte tänkt tanken förens nu... Men hellre bra manliga föreläsare/labbassistenter än att en tjej ska prioriteras (om hon inte skulle ligga på samma nivå). Jag ser hellre att förmågan att entusiasmera och kunna dela med sig av kunskap på ett pedagogiskt sätt kommer i första hand.
    ---
    man får ju en känsla av att det är ffa män som arbetar med just dettaområde. hade gärna varit bra om det varit ngn kvinnlig labass eller föreläsare

  • Svaren på frågorna i detta avsnitt var de väntade, se de citerade svaren i lådan här bredvid. Det som förs fram är att det vore bra om det fanns någon kvinna inblandad i kursen. Tyvärr finns det inte så många kandidater till handledning. Förra årets handledare, vars insatser jag verkligen uppskattar, tackade nej pga andra arbetsuppgifter.

    Inför nästa år

    Betyg och examination

    Betygskriterierna måste justeras eftersom de uppfattas på fel sätt av studenterna. Det är lämpligt att omvärdera tentans och hela examinationens utformning och omfattning samtidigt!

    Kursens framtid

    Jag har under våren fått beskedet att Bioteknik kommer att göra stora förändringar.
    1. Redan från hösten kommer de att införa en 3+2-modell a la Bologna. Civing-programmet och det internationella mastersprogrammet slås då ihop.
    2. Bioinformatik kommer att ges i år 4, inte år 3 som nu.
    3. De kommer att nyutveckla en egen kurs som ersätter DD2396! Den kommer då även att inkludera tillämpad biostatistik.
    Jag har tyvärr inte fått någon förhandsinformation om någon av dessa punkter.

    Detta påverkar naturligtvis kursen i mycket stor grad. 46 av årets studenter kom från Bio. Av de övriga kommer 11 från I-linjens Bio-inriktning, som samplaneras med Bio, och tre från andra linjer.

    Jag har kontaktat I-linjen som då meddelat att de flyttar upp bioinformatiken till år 4, precis som Bio. Huruvida de kommer att vilja använda DD2396 i framtiden är oklart. Deras handläggare Mona Thelin skriver:

    Vi måste diskutera med I-teknologerna på Bioteknik, Pål Nyren, och ITMs GA vilket behov som finns: medicinsk, industriell eller generell profil.
    Jag har dock svårt att tro att de kommer att behöva DD2396 mer än ett år till. Det är ju också uppenbart att det inte finns ekonomi i att ge denna kurs utan Bio:s medverkan.

    Det kommer däremot att finnas studenter från mastersprogammet i bioteknik i höst, innan deras egen bioinformatikkurs drar igång hösten 2010.

    Jag har frågat Per Berglund om varför de väljer att utveckla en egen kurs och han har betonat att det inte är missnöje, utan av ekonomiska skäl.


    Lars Arvestad