Kursanalys f�r DD2448 Kryptografins grunder (7.5hp)

Kursdata

• DD2448 Kryptografins grunder (7.5hp)
• Period 3, 2009/2010, dvs jan-april 2010.
• 30 timmar f�rel�sningar.
• Kursledare och f�rel�sare var Douglas Wikstr�m, samt en g�stf�rel�sning av Mats N�slund. Bj�rn Terelius hj�lpte till med r�ttning.
• Kursliteratur: Cryptography: Theory and practice, Chapman & Hall, Stinson.
• Kursen examineras med tv� omg�ngar hemtal och en muntlig eller skriftlig presentation av resultaten fr�n en vetenskaplig artikel.
• Eftersom kursen bara har ett Ladok-moment �r prestationsgraden ointressant (den �r per definition 100%).
• Examinationsgraden var 69%. Av 42 studenter som l�mnade in n�gon uppgift klarade 29 kursen. Betygsf�rdelningen blev enligt A: 4, B: 2, C: 11, D: 6, E: 6, and F: 13. Av de studenter som fick betyg A var dock en doktor i matematik och en sedan flera �r verksam som datas�kerhetsexpert inom f�rsvaret.

M�l

Kursens m�l �r att

• ge en orientering om modern kryptografi

f�r att studenterna ska

• kunna konstruera och utv�rdera krypografiska primitiv och protokoll.

F�r�ndringar inf�r denna kursomg�ng

P� pappret var kursinneh�llet of�r�ndrat, men eftersom f�rel�saren �r ny har urvalet antagligen f�r�ndrats.

�ven i �r fanns det en presentationsuppgift, men i �r kunde studenterna v�lja mellan att g�ra en muntlig och skriftlig presentation.

Po�ngsystemet f�r�ndrades n�got. F�r att undvika ytlig inl�rning fanns det tv� kategorier po�ng och studenterna beh�vde ett visst antal baspo�ng f�r att f� godk�nt.

Muntlig tenta kr�vdes endast f�r de tv� h�gsta betygen, A och B, men alla studenter hade m�jlighet att g�ra en muntlig tenta.

Sammanfattning

Kursen fl�t ganska bra. Precis som tidigare �r uppfattar studenterna kursen som mycket intressant, men ganska sv�r. Enligt enk�ten �r dock inte kursen sv�rare �n matematikkurser som ger samma antal po�ng, och �mnet �r matematiskt till sin natur.

Till synes minskade ben�genheten att plagiera j�mf�rt med tidigare �r. Antagligen beror det p� att reglerna f�r hemtalen nu �r helt explicita och att delar av uppgifterna var individuellt genererade och utskickade till studenterna med epost.

Undervisningen

Undervisningen i kursen best�r enbart av f�rel�sningar. Studenterna tycks uppdelade i tv� l�ger. N�gra vill g�rna ha slides, helst upplagda p� kurshemsidan innan f�rel�sningen b�rjar, och n�gra ser hellre att f�rel�sningarna ges med hj�lp av svarta tavlan. B�da har dock anv�nts i undervisningen.

Examination

Examinationen utgjordes av tv� upps�ttningar hemtal, samt en presentation av en forskningsartikel. Den senare kunde g�ras antingen muntligt eller skriftligt, och skriftligt var mest popul�rt. F�r att f� betyg A och B kr�vdes �ven muntlig tentamen.

Betyget best�mdes genom tr�skelv�rden f�r antal po�ng av tv� sorter samt presentationsuppgiften. Den muntliga tentamen hade fr�mst syftet att justera po�ngen p� de tv� omg�ngarna hemtal, dvs de inl�mnade l�sningarna diskuterade med studenten och po�ngen p� varje uppgift minskades eller �kades beroende p� studenternas f�rst�else. F�r att f� h�gre betyg kr�vdes h�ga po�ng b�de p� hemtalen och p� presentationen.

Kurslitteratur

Kursliteraturen bestod av Cryptography: Theory and practice, Chapman & Hall, Stinson, n�gra utdelade separata blad, samt slides som lades upp p� hemsidan under kursens g�ng.

Kursboken �r adekvat enligt studenterna, de utdelade bladen verkar inte l�sas i n�gon st�rre utstr�ckning, och de utdelade slidesen var ok enligt de flesta studenterna.

Studentenk�t

Studentenk�ten kan l�sas h�r.

Kursens belastning f�r eleverna

Enligt enk�ten har studenterna lagt ner st�rre delen av sin studietid p� kursen och inte g�tt s� m�nga andra kurser samtidigt. N�stan alla studenter s�ger dock att antalet h�gskolepo�ng kursen ger �r lagom. Efter diskussioner med studenterna har framkommit att m�nga studenter dock l�gger ner oproportionellt mycket tid p� de praktiska uppgifterna.

F�rkunskaper

De flesta studenterna anger i enk�ten att de har bra f�rkunskaper eller delvis bra f�rkunskaper. Under f�rel�sningarna framtr�der dock en delvis annan bild. Studenternas f�rkunskaper �r bristf�lliga i algebra och sannolikhetsteori.

Verkligt kursinneh�ll

Det verkliga kursinneh�llet �verenst�mmer v�l med den angivna.

Planerade f�r�ndringar

N�sta �r kommer presentationsuppgiften l�ggas f�rst i kursen, och den muntliga tentan kommer antagligen att �terinf�ras f�r alla i n�gon form. De praktiska uppgifterna kommer i �nnu h�gre grad att r�ttas automatiskt, och f�rb�ttras s� att studenterna kan fokusera mer av sin tid p� kursspecifik kunskap. M�jligen kommer det inf�ras en repetitionsf�rel�sning i b�rjan av kursen i den matematik som �r central f�r kursen.