Spr�kteknologi

Laboration 2:
Grammatikkontroll

Syfte: Syftet med laborationen �r att f�rst� uppbyggnaden av ett grammatikkontrollprogram genom att sj�lv experimentera med det och skriva egna regler.
Uppgift: Uppgiften �r att skriva regler som beskriver en rad spr�kliga felaktigheter eller problem och testa dem p� en l�ngre text.
Material: Beskrivning av Granskas regelspr�k, exempelregel, demotext, fil med felexempel, testtext.
Hj�lp: Om du beh�ver ytterligare hj�lp; skicka e-post till knutsson@csc.kth.se
Redovisning: Redovisa p� den ordinarie terminal�vningen eller skicka dina l�sningar till knutsson@csc.kth.se

Datormilj�

Laborationen kommer att genomf�ras med webbversionen av Granska. P� webbsidan kan du skriva egna regler som antingen k�rs sj�lvst�ndigt eller tillsammans med Granskas regler. H�r finns en exempelregel

Deluppgift 1: Testa Granska

F�r att bekanta dig med reglerna och Granska ska du testk�ra programmet med en given regelsamling. Om du p� webbsidan kryssar i rutan med texten: Anv�nd v�ra exempelmeningar med m�nga fel i och v�ljer S�nd iv�g kommer du att f� en bra �verblick �ver vilka feltyper Granska klarar. Unders�k resultatet, vad tycker du om granskningsresultatet? Vilka ytterligare fel borde ha hittats?

Allm�n instruktion till deluppgifterna nedan

Formulera regler som beskriver de feltyper som omtalas i deluppgifterna nedan. Reglerna ska vara s� generella som m�jligt utan att ge upphov till f�r m�nga falska alarm. Det g�r oftast inte att beskriva felen/problemen fullst�ndigt med reglerna. Ibland kanske inte alla fel t�cks av regeln eller ocks� ger regeln upphov till falska alarm. G�r en avv�gning mellan t�ckning och precision f�r att hitta en bra balans. Skriv g�rna in egna exempel. Kommentera n�r du anser att en regel inte har tillr�cklig t�ckning. F�rs�k ocks� komma p� exempel som ger upphov till falska alarm. Varje deluppgift ska redovisas med:

Regel eller regler.
Kommentarer. Vilken typ av fel ska regeln/reglerna detektera? Allm�nna kommentarer om regelspr�k, granskningsfunktion och lexikon (inte obligatorisk).
Falska alarm: Hur m�nga falska alarm uppstod i testtexten? I vilka andra spr�kliga situationer kommer falska alarm att uppst�? Hur ska de falska alarmen minimeras?
Uppskattning av regelns anv�ndbarhet: bra-ok-d�lig.

Deluppgift 2: Fasta uttryck

Enligt Svenska skrivregler � 100 (se Svenska spr�kn�mnden) har sammanskrivning h�vd i till exempel f�ljande fall: f�rutom, h�romdagen, h�romkv�llen, tillbaka och ibland. S�rskrivning har h�vd i till exempel f�ljande fall: f�re detta, rent ut och s� pass. Att komma ih�g n�r vanliga fasta uttryck skall vara sammanskrivna eller inte �r ofta sv�rt. Din uppgift blir d�rf�r att skriva regler som detekterar och korrigerar f�ljande fel (reglerna beh�ver inte klara n�gra andra fall):

Exempel:
1. Lottas krog �r ett trevligt st�lle, f�r utom menyn som inneh�ller m�nga felaktiga s�rskrivningar.
2. H�rom dagen gick jag till baka och sa vad jag tyckte rentut.
3. I bland blir det fel i menyn, s�pass m�nga som h�rom kv�llen �r dock ovanligt, f�rklarar en f�redetta anst�lld.

Kopiera h�r: Lottas krog �r ett trevligt st�lle, f�r utom menyn som inneh�ller m�nga felaktiga s�rskrivningar. H�rom dagen gick jag till baka och sa vad jag tyckte rentut. I bland blir det fel i menyn, s�pass m�nga som h�rom kv�llen �r dock ovanligt, f�rklarar en f�redetta anst�lld.

Deluppgift 3: Subjektsform efter preposition

I dagens spr�kbruk blir det allt vanligare att skriva subjektsform efter preposition i st�llet f�r objektsform, s�rskilt framf�r ordet som. Vissa tycker att detta �r en styggelse. F�rs�k att hitta regler f�r f�ljande exempel.

Exempel:
1. Han ondg�r sig �ver de som skriver subjektsform efter preposition.
2. Dom gav en present till han p� f�delsedan.
3. De fr�gade han om han hade en t�ndsticka.

Kopiera h�r: Han ondg�r sig �ver de som skriver subjektsform efter preposition. Dom gav en present till han p� f�delsedan. De fr�gade han om han hade en t�ndsticka.

Deluppgift 4: Dubbelsupinum

Dubbla supinum f�rekommer i talat spr�k men anses fel i skrivet spr�k.

Exempel:
1. Jag har inte kunnat sovit p� hela veckan.
2. Han har inte hunnit �kt skidor en enda g�ng i �r.

Kopiera h�r: Jag har inte kunnat sovit p� hela veckan. Han har inte hunnit �kt skidor en enda g�ng i �r.

Deluppgift 5: Kommer utan att

Kommer utan att b�rjar bli s� vanligt att m�nga inte l�ngre anser att det �r fel. Andra vill fortfarande undvika att skriva s�.

Exempel:
1. Han kommer lista ut svaret p� g�tan.
2. N�, han kommer inte g�ra det.
3. Kommer han inte g�ra det?
4. Den man som kommer gillar jag inte.

Kopiera h�r: Han kommer lista ut svaret p� g�tan. N�, han kommer inte g�ra det. Kommer han inte g�ra det? Den man som kommer gillar jag inte.

Frivillig uppgift: Inkongruens i substantivfraser

Inte bara spr�kbrukare med svenska som andra spr�k g�r b�jningsfel som: en hus, den lilla huset. M�nga fall uppst�r ocks� som ordbehandlingseffekter, det kan till exempel vara tangentbordsfel eller n�r skribenten anv�nder ers�ttfunktionen. Det g�r att �stadkomma inkongruens i nominalfraser p� v�ldigt m�nga s�tt. B�rja med att skriva regler f�r exemplen nedan.

Exempel:
1. Den gamla damen bor i ett r�tt villa.
2. Den nya dator som vi k�pt �r ett ganska v�rdel�s maskin.
3. Jag dr�mmer om att bo i ett r�tt hus vid ett liten sj�.

Kopiera h�r: Den gamla damen bor i ett r�tt villa. Den nya dator som vi k�pt �r ett ganska v�rdel�s maskin. Jag dr�mmer om att bo i ett r�tt hus vid ett liten sj�.

Teoretisk uppgift

Till varje laboration finns en teoriuppgift knuten. Syftet är att uppmuntra till tidigare inläsning av stoffet. Varje teoriuppgift skall redovisas på papper (ca. 100 ord) vid aktuellt labbtillfälle. Hur bonuspoängen fungerar beskrivs i KursPM. Teoriuppgifterna är inte obligatoriska utan skall ses som ett stöd för att utveckla de teoretiska kunskaperna i språkteknologi.

Fr�ga:Varf�r fokuserar man p� speciella feltyper inom grammatikkontroll, och inte alla t�nkbara fel? Motivera ditt svar.