Dynamiska förkortningar

Å ena sidan är det god ingenjörskonst att använda långa och beskrivande namn på sina variabler och funktionsnamn, men å andra sidan så får man ont i fingrarna av att om och om igen skriva dessa långa namn. Emacs har en lösning: dynamiska förkortningar (dynamic abbreviations).

Idén är enkel: Skriv ett unikt prefix för den långa identifieraren och slå 'M-S-/' (meta plus shift plus delat-tecken) så fyller emacs i med resten. Exempel: Om du har identifieraren "emacs_tips_ord" räcker det (kanske) med att skriva "em" och slå 'M-S-/' för att få ifyllt med "acs_tips_ord".

Om det finns flera tänkbara identifierare, säg att du också har "emacs_tips_filer", kan du välja mellan alternativen genom att slå tangentkombinationen upprepade gånger.

Det fungerar så att först tittar emacs bakåt i bufferten för att leta förslag. När det är slut på förslag tittar emacs framåt i bufferten. Om det inte heller ger tillräckligt med förslag börjar emacs titta i andra buffertar som du har läst in. Du är alltså inte låst till att använda ord som du bara har använt i den aktuella buffern!


Lars Arvestad
Last modified: Mon Nov 23 13:06:43 MET 1998