Nada

Kursanalys för 2D1311 Programmeringsteknik för S, 2005

Preliminär version. Kursanalysen är utförd av kursansvarige Olle Bälter, PBL-handledarna Johannes Hjort, Elina Eriksson, Anna Svantesson, Måns Elenius, Jonas Sjöbergh, Mårten Trolin samt kontaktstudenten på Samhällsbyggnad: Payam Malek-Marzban.

Kursdata

  • Kurs: Programmeringsteknik med PBL, 2D1311, 4p.
  • Våren 2005 (period 3 och 4).
  • Kursledare: Olle Bälter. PBL-handledare: Måns Elenius, Jonas Sjöbergh, Anna Svantesson, Johannes Hjorth, Gösta Jonasson, Erik Lindgren, Mårten Trolin, Elina Eriksson, Henrik Gradin, Felicia Östlin, Linda Kann, Ylva Fredriksson, Johanna Eriksson.
  • 19h F (samt 7h repetitionsföreläsningar på eftermiddagarna).
  • 7h PBL-handledning i övningssal.
  • 1h annan handledning i övningssal.
  • 21h handledning i datorsal.
  • 13 PBL-grupper
  • 142 registrerade studenter, varav 137 har deltagit i kursen (mer än två labbar). För studenter med studiestatus S-04 är motsvarande siffror 125 respektive 122.
  • Kurslitteratur: Valfri. De flesta har i huvudsak använt Javahäftet som ingick i kursbunten, några Franzéns Java från Grunden.
  • Kursen består av lab1 (1p), lab2 (1p) samt lab3 (2p).
  • Vid kursens slut var 132(118 S-04) personer klara med lab1, 118 (105) klara med lab2 och 105 (100) klara med J-uppgiften.
  • Uppdelat på kön så har de aktiva kvinnorna på S följande prestationsgrad på resp moment: 98%, 90%, 89%. S-männen hade 95%, 87%, 78%.
  • Prestationsgrad bland deltagarna 7 juni 2005 88% (upp 7%-enheter jfrt m fjolåret).
  • Examinationsgrad bland deltagarna 7 juni 2005 84% (upp 14%-enheter jfrt m fjolåret).

Mål

Kursens mål är att lära studenterna att arbeta självständigt med en dator och förstå vad program kan användas till. Kursen ska också ge en god grund för vidare studier inom området för dom studenter som blir intresserade.

Förändringar inför denna kursomgång

Matematiks KS-ar låg på måndagar som överenskommet.

Exempel från Excel och Matlab visades på föreläsningarna för att visa på likheterna mellan programmeringsspråken.

Repetitionsföreläsningen lades en timme efter labbtiden.

Schemat under kursens första period önskades som HFF lunch LL-F, för att genomgången på morgonen ska reda ut dom sista frågetecknen inför det nya materialet på föreläsningen och dom som behöver stanna kvar för att göra klart labben/instuderingsproblemen ska hinna med det före repetitionsföreläsningen.

Formuleringarna på instuderingsfrågorna sågs (som vanligt) över för att göra dom så tydliga som möjligt.

Datorspråksorden redovisades på första handledarträffen.

Gransknings- och redovisningsprotokollen gjordes tydligare med mer förklaringar för att minska skillnaderna mellan handledarna vid J-redovisningar.

Information om hur man överklagar underkännanden lades till i kurs-PM.

Det tydliggjordes för handledarna och studenterna att det är mer som krävs för att kunna förstå instuderingsuppgifterna. T ex ska ett program skrivas för praktikproblemen.

Javahäftat utökades med filläsningsexempel, dynamiskt vektorexempel och en minnesbild med en instans som refererar till en vektor, samt Collection.sort och ArrayList, en metod för hantering av felaktig inmatning.

Sista bokningstid för redovisningar infördes på anmälningslistan.

En extra handledare tog kompletteringar och gav hjälp i anslutning till större redovisningspass.

Plussning med helt nya J-uppgifter efter man har redovisat en betyg-D-uppgift tillåts.

Handledarna fick i uppdrag att göra ett schema för datoranvändningen under kursens andra halva. Med 10% avhopp och 40% hemarbetande räckte faktiskt platserna till alla.

En webbsida upprättades för handledare med nyheter inför varje läsår för att erfarna handledare inte ska hålla sig fast vid gamla instruktioner.

Skillnaderna mellan olika betygsnivåer gjordes tydligare.

Mer liveprogrammering gjordes på föreläsningarna.

Alla PBL-grupper fick bokade salar från början.

Handledarna informerades mer om PBL.

Sammanfattning

Kursen har resultatmässigt fungerat mycket bra i år (förmodligen bästa krusomgången någonsin sett ur examinationsfrekvens). Däremot har missnöjet i kursenkäten varit större. En del av detta förklaras med det första: fler som inte gillar ämnet och kursen har ändå tagit sig igenom den.

Inledningsvis blev det en del strul då antalet studenter vida översteg antalet anmälda från S. Hela 17 personer (dvs en och en halv övningsgrupp) var studenter från andra program. Schemaläggningen lyckades inte hitta föreläsningssalar som var tillräckligt stora (med tillgång till datornät). Datorsalarna som till slut blev bokade, trots schemaläggningens försök att stundatals boka för få och andra gånger för många salar, fungerade, men V51 och V115 har alldeles för långsamma datorer. Vissa studenter har drabbats av att den installerade Javaversionen inte var den senaste.

Kvinnor klarar fortfarande kursen bättre än män, även om skillnaden mot ifjol är framförallt att männen har förbättrat sig.

Undervisningen

Föreläsningar inriktade på de viktigaste momenten har hållits i D1, D2 och M1. I övrigt har undervisningen skötts i PBL-grupper om upp till 12 studenter i första perioden och i datorsal som handledning under andra perioden. Varje föreläsning i period 3 följdes av en repetitionsföreläsning på eftermiddagen.

Eftermiddagsföreläsningarna hade endast ca 5-15 besökare, men i kursenkäten framgår det att dom var uppskattade av dom flesta som var där.

Labbhandledningen har under hela kursen haft mycket bra närvaro av studenter. Enda undantaget var sista tillfället före påsk då det fanns fler handledare än studenter.

Examination

Lab1 examinerades genom att datorprovet avklarades, eller att man redovisat minst 65% av instuderingsfrågorna.

Lab2 examinerades med ett skriftligt prov om 90 minuter med frågor som delades ut i förväg (endast variabelnamnen och svarsalternativordnignen ändrades). Minst 80% av frågorna ska vara rätt besvarade. Med redovisning av instuderingsfrågor kan man samla en bonus som innebär att det räckte med 65% på datorprovet. Sambandet mellan resultatet på det skriftliga provet och J-uppgiften är starkt, ett Chi-2 test ger ett P-värde mindre än 0.001.

Lab3 examinerades individuellt av erfarna handledare. Samtliga lösningar sparas i en databas för att motverka kopiering av lösningarna. Före redovisningen jämförs studentens lösning med samtliga tidigare registrerade. Det finns inget statistiskt samband mellan resultat på J-uppgiften och ålder.

Kurslitteratur

De flesta studenterna har använt Javahäftet som delades ut i kursbunten. Några har dessutom skaffat Fransens lärobok i Java.
Föreläsningsanteckningar delas ut i kursbunten.

Studentenkät

Detta tycker de 78 studenter som har svarat på enkäten om kursen: Kursen uppfattas i genomsnitt som ganska svår. Hälften av studenterna kände sig motiverade att läsa kursen, men hela 30% var det inte. Kursen anses intressant av 50%, men hela 45% anser att den inte är relevant för deras arbetsliv. Målen med kursen anses klara av 53% (ner 10%-enheter), 65% anser att kursen uppfyller målen. Jämfört med andra kurser är det svårare att veta hur man ska plugga, arbeta på egen hand och att få högre betyg. Endast 38% har lagt ner mer tid än vad som var schemalagt under period 3.

Kurshemsidan har bra information (57%), men det finns mycket irritation över att Explorer hanterar Frames på ett konstigt sätt.

Javahäftet har fungerat bra för 44%, ytterligare 21% har hittat någon annan bok som fungerade bra, men 22% har inte hittat någon sådan bok.

67% anser att handledarna går igenom bra eller mycket bra (upp 1%-enheter), 72% anser att kontakten mellan studenter och handledare är bra eller mycket bra (ner 8%-enheter).

49% tyckte att J-uppgiften var bra eller mycket bra. Många klagomål framförs på de olika mängderna arbete som behövs för vissa betyg. Ca en tredjedel hade dålig hjälp av att skriva en egen spec. 69% anser att J-uppgiften har hjälpt till med att närma sig kursmålen. För labbarna är siffran glädjande nog 62%.

Många vill som vanligt ha mer handledningshjälp, men det har funnits hjälp tillgänglig som studenterna inte har utnyttjat: dels på handledningen i övningssal sist på dagen, men också via e-brev till handledaren och den extratimme som alla grupper hade möjlighet att ha (men månbga inte utnyttjade) med sin handledare varje vecka. Problemet verkar vara att studenterna inte tar till sig informationen om dessa möjligheter, eller inte har tid totalt sett att utnyttja den.

30% tyckte inte att instuderingsfrågorna förberedde bra inför J-uppgiften, men frågan är om man i så fall har ägnat tillräckligt med tid åt instuderingsuppgifterna. Särskilt den sista omgången med instuderingsuppgifter (vektorer) var det få som gjort alla uppgifter på.

Föreläsningarna var bra eller mycket bra ansåg 43% (ner 16%-enheter). Främsta klagomålen är att det går för fort och att studenterna inte fick plats i föreläsningssalen.

Föreläsningsanteckningarna var bra eller mycket bra (78%).

Planerade/föreslagna förändringar

Största utmaningen nästa år är att få fler att tycka att detta är roligt (eller åtminstånde inte tråkigt).

Ett generiskt datorprov som ständigt ligger uppe på nätet så att instudering till det skriftliga provet underlättas.

Lägg till ett avsnitt i kursprogrammet som beskriver hur en J-redovisning går till.

Visa exempellösning av förra veckans labb på föreläsningarna.

Möjligheterna att byta till ett enklare språk (som t ex Python) ska undersökas.

Lägg till punkten "minnesbild" på granskningsprotokollet.

Prova med att göra specen frivillig nu när så många väljer E-uppgifter.

Handledarna får i uppdrag att kontrollera studenternas program (ffa under de inledande labbarna). Detta blir då inte en redovisning utan ett tillfälle till tidig återkoppling.

Informera om att arbetsinsatsen inte minskar för att man väljer en E-uppgift, man får enorma problem om man inte förstått allt i kursen.

Visa mer på kopplingen mellan J-uppgiften och undervisningen och upprepa förklaringarna om hur man kan få hjälp.

Gör det möjligt att välja J-uppgift redan vecka 3 så att målet blir tydligare.

Upprepa informationen om att handledarna endast ska hjälpa till med att hitta svar på frågor - inte ge svaren.

Betona att provet ger en god indikation på hur det kommer att gå med J-uppgiften.

Ta fram en ny hemsida som även Explorer klarar av.

Undersök möjligheterna att göra specinlämningen frivillig.

Förklara hur undervisningen är tänkt att fungera. Det ÄR inte meningen att man ska begriåpa allt på föreläsningen, men till nästa föreläsning ska man ha gjort det.

Med tanke på PBL-inriktiningen borde detta avspegla sig i kraven på J-uppgiften. Det måste inte vara den bästa lösningen i samma utsträckning som på övriga kursomgångar. (Detta måste diskuteras med övriga kursledare)