8 september, 2000

Efter mer än arton timmars vakenhet, de sista i en mycket glassig limousin, var vi framme vid hotellet. Vi bokade om våra sex enkelrum till två fyrapersonersrum och lottade vem som skulle få sova ensam, jag vann, men inte blev det många timmars skönsömn innan telefonen skar genom airconditionsorlet omkring elva amerikansk tid. Det var Peter Laurits från Saab som meddelade att han skulle hämta oss vid 04:10 för avfärd mot Vape Canevral.

Innan jag fortsätter ska vi nog ta ett litet skutt tillbaka till flygplatsen i Orlando. Det första jag la märke till var doften av blöt slipad sten, den numera bekannta ac-doften. Utan ac skulle detta samhälle inte klara sig länge. En annan intressant observatino är storleken på alltig. Det är stort, mycket stort. Men också mycket glest. Det känns lite som att köra omkriv vid Gillinge halkbana, fast på en trefilig motorväg.

Jo, åter till morgonen 8 september. Halvvaken och oduschade släpar vi oss in i hyrbilen och far iväg. Min fokus låg på att hålla mig vaken och tre vägtullar senare blir vi stoppade av en trooper som undrar om vi har ett pass (tilläggas bör att vi på Gunnars inrådan tagit med oss passen, något som senare visade sig vara onödigt). Peter lyckades dock snacka förbi oss "These guys have flewn all the way from Sweden to watch this launch." Den troopern måste undrat vad vi var för tokar som mitt i natten ville in på restricted area för att se på en uppskjutning fyra timmar senare. Hur som helst släppte han förbi oss. Vi kom fram till observationspunkten, det var kolsvart, och vi såg bara en vakt. För att slippa bli utkastade från området stod vi och pratade utanför bilen till klockan sex, då vi gick fram och fick reda på att biljettförsäljningen börjar klockan sju. Mer prat och en suluppgång senare var vi innepå NASAs "Astronaut's Hall of Fame" och hamnade direkt i gift shoppen. Jag fick tag på tio tjusiga vykort, som jag snart ska skriva, ett riktigt snyggt tygmärke till Jonathan, hoppas han tycker om det. En snygg mission STS-106 t-shirt blev det också.

Vid åtta tiden släppte de upp oss på taket och 08:45 lyfte skytteln Atlantis. Som ett vitt spjut sköt den upp mot himlen, en plym av rök följde efter. Inte förrän den var halvägs upp i himlen nådde ljudet oss. Ett dovt smattrande, som från en trimmad moped, bara otroligt mycket kraftigare. Det tog inte lång tid innan Atlantis var utom synhåll, den vita rökplymen hängde dock kvar som en påminnelse. Två miljoner kubikmeter flytande syre gick åt, fantastiskt.

Efter uppskjutningen travade vi omkring lite bland diverse G-krafts- och snurra-runt-tills-ni-blir-gröna-maskiner. Jag fega dock ur, men Gunnar och Robert prävade glatt på allt, liksom de tre Chalmeristerna.

Lunch blv det klockan elva vid Apple By's (eller nåt sånt, ingen av oss kommer riktigt ihåg vad stället hette) vi anlände dock redan tjugo i elva och fick vänta i en bokhandel på att de skulle öppna, efter det att vi hade beställt tog det också ett bra tag innan maten kom, köket var antagligen kallt.

Efter maten tog vi en sväng till SAABs kontor där Peter berättade om "the Game". En stridssimulater som förvandlar vilken flerstjärnig general som helst till en treåring. Laser Doom Delux skkulle man kunna kalla det. Ett mobilt system som kan riggas upp var som helst på några timmar. Tyvärr hade de inte kunnat rigga upp en demonstration vid "fabriken", annars hade vi kunnat kriga loss rejält med bilar och annat gott-gott.

Efter det bytte vi ut Peter mot Ty och styrde mot Epcot Center i Disneyworld. Stort. Varmt. Disneyworld är helt självförsörjande och täcker stora ytor. Just Epcot center, som var allt vi såg, låg runt en sjö. Vi åkte test-bils-rundan och jag köpte två nya t-shirtar, en 2000 t-shirt med en drake och en "Dream-t-shirt". Bland de mer fascinerande inslagen kan nämnas de tunnlande kinesiska dansflickorna som dubbelvikta kröp genom en tub och de japanska trumslagarna som riktigt showade off.

Vår grupp kom ifrån varandra, flöt ihop och delades upp igen ett antal gånger. Men vid sextiden möttes vi vid bilen för hemfärd. Det var en hel lång dag och inte är den slut än, vi ska nog glida ner till hotellpoolen och glassa lite. Vad gäller Epcot så måste jag som svensk säga att de hade otroligt mycket folk som gjorde väldigt lite, det var dock kul att de utländska paviljongerna sköttes av rätt landsmän. Kina hade en vacker 360° film som fick mig att vilja åka till Kina för att uppleva det innan även deras land exploaterats. "The Adventure of America" var en mekanisk dockfilm som berättade Amerikas historia, ur deras eget perspektiv. Mycket välgjord och intressant, deras bild av sig själva är inte helt platt om än nästan. Robert tyckte dock den var långtråkig. Stackarn, för den var rätt lång. Nu har vi iallafall en lugn stund att sitta ner och tänkta igenom allt som hänt. Det har varit två långa dagar hittills. Imorgon händer det ännu mera.

9 september

Idag hade vi sovmorgon till klockan sju då jag masade mig upp för att ta en välbehövd dusch. Vid åtta snåret drog vi iväg till Universal Studios med Ty och hans flickvän. På vägen dit inhandlade de en typisk amerikansk frukost - hamburgare på drive-in. Kanske ska tillägga att de serverade sötsliskiga kakor till frukost på hotellet som Gunnar proppade i sig.

På Universal Studios fanns många olika attraktioner. Bland annat frost och eld draken som de andra tokarna åkte. Sedan började det regna, och fortsatte till och från under resten av dagen. Vi åkte två vatten rides och blev totaldränkta på den andra, att sedan komma in i ac-rummet med dyblöta kläder var kallt.

Lunch åt vi på Hard Rock Café. Trevliga servitriser, Margaritas var dock ingen höjdare. Kycklingsalladen var stor och god. Med magen fylld och förnyad energi gick vi till nästa halva av nöjesparken. T2-3D var tufft med 3D effekter på duk, bladade med live action. Jag fick också en karikatyr målad av mig, den ska ramas in och upp på väggen.

Nu är vi på rummet och vilar lite inför en lång kväll.

Hej igen!

The Blues House, La Nouba, Pleasure Island.

Gonatt!

Söndagen 10 september, 2000

Dagen inleddes med en rejäl sovmorgon och vi kom iväg senare än jag skulle önska. Det tog en timme med bil att ta sig till Kennedy Space Station, så vi hade ungefär tre timmar på oss att se så mycket som möjligt. Efter tips från en guide så tog vi en tur som tog tre timmar. De visade bland annat upp Apollo 8 (?) som åkte till månen, och vi fick vara med om en mock-launch också. Jag passade på att röra vid en månsten, inget magiskt med den, bara lite häftigt. Sedan på hemfärden blev det lite stressigt, bensinen höll på att ta slut och inga mackar i sikte, till slut hittade vi en. Nytankade kom vi till hotellet, Andreas och Peter åkte och lämnade hyrbilen. Limousinen dök upp men den var bokad för Ty och fem personer totalt. Efter en del checkande fram och tillbaka kom vi iväg i limousin till flyget som tog oss till Boston.

Väl i Boston blev vi mötta av Kristian och lotsade till SAABs lägenhet i Boston där vi skulle bo.

Måndagen 11 september, 2000

Besök på MIT Medialab, mycket tuffa leksaker, wearable computers, intelligenta rum, artificiella karaktärer, TTT luncheon där de pratade om fotografering av science. Middag på Legal's Seafood.

Tisdagen 12 september, 2000

Rundtur på MIT, artificiell intelligens på FM, lunch på Legal's. Middag hemma hos Gunnars kusin Kerstin och hennes man Kay och deras tre månaders baby. Kays mor och far (från Malaysia) var där, i deras hemland är det oartigt att kalla en äldre person vid namn. Vi hade mycket trevligt och fick hjälp att planera New York dagarna. Hem kom vi med taxi.

Onsdag 13 september, 2000

Frukost på Coffehouse bakery.
ID laberling chips på förmiddagen. Lunch på en krog vid Harvard, Harvard rundtur. På eftermiddagen en invigning av ny byggnad.

Ingen gemensam middag, lite avsnoppat. Imorgon åker vi till "the big apple".

Torsdagen 14 september, 2000

Vi tog oss upp och iväg till flyget på morgonen. Kristian hade berättat att det kunde bli rejäl trafikstockning på förmiddagen, så vi var tidigt ute. Det var inga problem att få tag på taxi. Dock visade sig att flygplanet som skulle ta oss från Boston till New York var ett litet tvåmotorikt propellerplan. Lite över en timme satt vi i det bullriga planet.

Tunnelbana från JFK airport till Lexington Avenue. Roger Smith Hotel visade sig vara ett trevligt hotell, de var dock välbelagt så Gunnar fick ett lyxrum med marmorbadrum och Jacutzi.

Lag KTH tog och vandrade upp till Central Park och Metropolitan Museum of Art. Chalmers gav sig ut själva, Casper hade de dock lämnat i Boston, han skulle exjobba där på MIT. Vi åt lunch på en solig gräsmatta och middag på MacDonalds. På natten åskade det rejält.

Fredag 15 september, 2000

Upp halvåtta, frukost på hotellet och sedan iväg mot södra Manhattan. Målet för förmiddagen var frihetsgudinnan. Vi köpte biljetter och tog Ms Liberty ut till ön. Amerikaner är vana vid att köa till attraktioner, och hela vägen upp 334 trappsteg var det till slut kö. Utsikten där uppifrån var sedan rena antiklimax. Efter det for vi vidare till Ellyes Island dit alla immigranter först kom. Stället var nu ett museum. Läkare hade sex sekunder på sig att avgöra om individerna var friska. Femtusen personer trängdes dagligen där.

Efter lunch på ön återvände vi till Manhattan och promenerade utmed Wall Street bort till World Trade Center, där vi lyckades ta oss upp på taket. Bättre utsiktspunkt över New York finns inte. Vyn är fantastisk och jag ångrade att jag inte tog med kameran.

Vi vandrade sedan norrut genom delar av Chinatown, Little Italy (som hade någon festival), Soho och sedan till City Park varifrån jag åkte tunnelbana hem. Middag blev återigen hamburgare.

Nu har jag packat för morgondagen. Vi hinner förhoppningsvis med någon aktivitet på förmiddagen.