Nada

Kursanalys för Programmeringsteknik för I1, Läsåret 2004-2005

Nedan följer en kursanalys av kursen Programmeringsteknik för I1. I texten refereras till en enkät gjord med ACE i WWW.

Kursdata

Kurs	2D1310 Programmeringsteknik för I (4p)
Examination	Lab1 G/U (1p), Lab2 G/U (1p), Lab3 E/D/C/B/A alt 3/4/5(2p)
Kursen genomförd	Period 2 2004 - 3 2005
Föreläsningar	20 h (+6) (13 st +3 "repetition")
Övningar	12 h (8 st)
Lab (schemalagt)	28 h
Kurslitteratur	Franzén, "Java från grunden" eller Lewis and Loftus "Java Software Solutions", upplaga 2
Antal studenter	124
Antal övningsgrupper	4
Klara med LAB1 050421	79% (72%K, 81%M)
Klara med LAB2 050421	79% (72%K, 81%M)
Klara med LAB3 050421	68% (72%K, 66%M)
Prestationsgrad 050421	73% (72%K, 74%M)
Examinationsgrad 050421	68% (72%K, 66%M)
Kursansvarig	Erik Fransén
Övningsassistenter	Johanna Eriksson, Christopher Johansson, Samuel Andersson, Johannes Hjorth

Sammanfattning

Årets studenter utgjordes av I1.
Många studenter har uppskattat att få lära sig ett modernt programmspråk. Trots att 89% av eleverna hade ingen eller liten erfarenhet av programmering upplevde de kursen som "medelsvår" eller "ganska svår".
Resultaten på labbar (moment LAB1) och prov (LAB2) är något sämre jämfört med förra året (87%). Vad gäller J-uppgiften (moment LAB3) är resultatet för årets studenter samma (68%). Därigenom blir resultaten sämre jämfört med förra året för prestationsgrad 73% (78%) men samma för examinationsgrad 68% (68%). Kvinnor har något sämre resultat på provet (LAB2) än män. Möjlighen har alltså kvinnor drabbats något mer av de ojämnheter som funnits i det kryssfrågebaserade provsystemets bedömningar. Samtidigt kan tilläggas att ovanligt många studenter i år gav det ordinarie provet låg prioritet (bara 85% närvarande). Mer om provet följer nedan under reflexioner.

Mål

Enligt studiehandboken är kursens mål att ge

datorvana
färdighet att skriva välstrukturerade program
kännedom om grundläggande datatekniska begrepp
träning att lösa konstruktionstekniska problem
övning i såväl självständigt arbete som arbete i liten grupp

för att studenterna ska

se datorer och programmering som naturliga verktyg i ingenjörsarbetet
se likheter mellan programvarukonstruktion och annat konstruktionstekniskt arbete
kunna utföra viss programmering.

Kursen är uppbyggd kring ett antal programmeringsuppgifter. De sex mindre laborationerna i kursens första period genomförs i grupper om två studenter och tränar olika grundläggande programmeringsmoment. Den laboration som ligger i kursens andra period - J-uppgiften - utförs individuellt och låter studenten lösa ett större problem från grunden. Avsikten är dels att befästa språkkunskaperna men också att öva planeringsarbete, programkonstruktion och problemlösning. Provet ligger mitt i kursen och kan ses som ett diagnostiskt prov. Efter provet ges tre repeterande föreläsningar för att ge de studenter som missade provet en chans att komplettera sina kunskaper.

Kursen ger den intresserade en gedigen grund att stå på inför vidare programmeringsstudier, antingen i rent datalogiska kurser eller inom områden där programmering och datateknik tillämpas.

Förändringar inför denna kursomgång

Labbarna var även i år frivilliga, men redovisning av lab 2-6 gav bonus på provet. En mycket stor del av studenterna, 86% hade full bonus. Detta var väldigt positivt. Vi fortsatte med det nya labhäftet där uppgifterna var formulerde på max en A4-sida och där det laggts tilll både teori- och praktikfrågor. Detta fungerade mycket bra och vi tror att det mindre omfångsrika häftet gjort att studenten blivit mer aktiv i sin inlärning.
Eftersom labredovisningar under övningstid inte fungerat tillfredsställande återgick vi till att ha redovisningar i labsal. Den största fördelen är att studenterna får direkt återkoppling på sin kod på varje lab.
Även i år avslutades de första 6 veckorna med varsitt frivilligt diagnostiskt prov. Dessa hade som avsikt att ge löpande kunskapskontroll/självinsikt samt övning inför provet. Många använde sig av dessa prov och 66% tyckte de var mycket bra/bra. Vi kommer att fortsätta med dessa.
Tentan ersattes förra året av ett prov som innehöll kryssfrågor. Kursen hade ordinarie provet på papper då det datoriserade systemet ännu inte var tillräckligt stabilt. Efterföljande omprov har varit antingen datorbaserade eller pappersprov. Mer om provet följer under reflexioner nedan.
Den nya typen av J-uppgift med inbyggt skelettprogram användes även i år. Detta kunde endast ge betyg 3. Det visade sig vara mycket populärt, 71% av de som valt denna tyckte det var Mycket bra/Bra.
Regeln att man max kan få betyg 3 om man inte har redovisat sin J-uppgift inom kursens tid har visat sig ge upphov till några få fall av missnöje. Likaledes har regeln att plussning endast kan ske inom ett år från kursstart gett upphov till några fall av missnöje. Inför årets kursmöte kommer vi att diskutera dessa regler. Reglerna har införts som ett försök att motverka att studenter dröjer med redovisningen av moment och tillslut hamnar i en jobbig situation då de glömt mycket de en gång kunnat.

Undervisning

54% Tycker att föreläsningarna var mycket bra/bra/acceptabelt. Vissa tycker att tempot var för högt, andra att det var för lågt. Detta återspeglar troligtvis den allt större spridningen i förkunskaper, 46% hade aldrig programmerat och 10% hade programmerat ganska mycket/mycket.

Närvaron vid salsövningarna har varit relativt hög och assistenterna får väldigt bra betyg (70% mycket bra/bra). Grupperna var liksom tidigare nivågrupperade vilket är uppskattat.

Labbhandledarna fick mycket bra omdöme, 74% bra/ganska bra.

Kursens hemsida fick mycket bra omdöme, 74% anger mycket bra/bra.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen består av kursbunt (inklusive kompendiet Javaintroduktion), föreläsningsanteckningar och boken "Java från grunden" alternativt "Java Software Solutions". Av de 81% som använde häftet Javaintroduktion tycker 68% bra/ganska bra. Många tycker att den svenska boken är dålig (13% mindre bra/dålig). Några tycker att kursbok inte behövs eftersom det blå häftet tillsammans med föreläsningsanteckningarna är så bra.

Studenternas arbetsbelastning

Vi frågar studenterna hur mycket tid de lägger ner på labbar och J-uppgifter. Av deras svar att döma lägger de flesta inte ner mer tid än som är rimligt för en 4-poängskurs.

Provet

Resultatet var ganska bra, 79%, något sämre än förra året. 46% tycker att provet speglar kursinnehållet mycket bra/bra Lägger man till de som tycker det var Hyfsat blir siffran 75%. Sämre resultat och mindre upplevd korrespondens mellan prov och kursinnehåll verkar stämma överens.

Förkunskaper

Trots att 89% av eleverna hade ingen eller liten erfarenhet av programmering upplevde de kursen som "medelsvår" eller "ganska svår".

Verkligt kursinnehåll

Vi har i stort sett hållit oss till detaljschemat för kursen.

Reflexion över årets kurs

Det något sämre totalresultatet i år hör samman med sämre resultat på provet (LAB2) eftersom resultatet på J-uppgiften (LAB3) var oförändrat. Rättningen av provfrågorna har varit "strängare" än förra året. Det sämre resultatet på provet kan bero på följande faktorer: Studenterna har upplevt att vissa frågor på omproven inte har behandlats tillräckligt i kursen. De har också upplevt att vissa frågor har varit oklart formulerade, eller att svarsalternativen varit oklara. Rättningen har varit så att alla alternativ på en fråga måste vara rätt besvarade för att ge poäng på frågan. Det leder till att en oklarhet på en fråga som i övrigt är rätt besvarad inte ger poäng. Min egen uppfattnign är att rättningsmodellen inte passar i ett prov som bara skall ge G eller U. Mitt förslag är att acceptera 1 fel av 5 alternativ på en fråga för att eventuella oklarheter inte skall inverka, och fram för allt för att medelmåttig kunskap (där alltså kunskapsluckor finns) ändå ska ge rätt utslag vad G eller U gäller. Årets kursledarmöte med de 5 kursledarna kommer att behandla dessa frågor. Samtidigt kan tilläggas att ovanligt många studenter i år gav det ordinarie provet låg prioritet (bara 85% närvarande).

Planerade förändringar och funderingar

Erik Fransén byter 2D1310-kurs med Vahid Mosavat pga ändrad schemaläggning.
Labbredovisning i labsal har fungerat bra och vi fortsätter med det.
Vi fortsätter att rekommendera det populära Javahäftet som kursbok.
J-uppgifterna har fungerat bra och vi fortsätter med de som de är.
Provmodellen måste förändras på något sätt. Kursledarmötet i slutet av per 4 får ge svar på hur det skall bli bra.

Bilaga: Enkätsvar

Bilaga: Kursbeskrivning

Upp till kurssidan VT04.

Sidansvarig: <erikf@nada.kth.se>
Senast ändrad 21 april 2005
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>