Nedan följer en kursanalys av kursen Programmeringsteknik för I1 och Bio1.
I texten refereras till en enkät gjord med ACE i WWW.
Kursdata
Kurs
2D1310 Programmeringsteknik för I och Bio (4p)
Examination
Lab1 G/U (1p), Lab2 G/U (1p),
Lab3 3/4/5 (2p)
Kursen genomförd
Period 3-4 2004
Föreläsningar
20 h (+6) (13 st
+3 "repetition")
Övningar
12 h (8 st)
Lab (schemalagt)
28 h
Kurslitteratur
Franzen, "Java från grunden" eller Lewis and Loftus "Java Software Solutions", upplaga 2
Antal studenter
193
Antal övningsgrupper
5
Klara med LAB1 040624
87% (%88K, %87M)
Klara med LAB2 040624
87% (%88K, %87M)
Klara med LAB3 040624
68% (%68K, %68M)
Prestationsgrad 040624
78% (78%K, %78M)
Examinationsgrad 040624
68% (68%K, %69M)
Kursansvarig
Erik Fransén
Övningsassistenter
Christopher Johansson,
Lotta Eriksson,
Samuel Andersson,
Johannes Hjorth,
Erik Fransén
Sammanfattning
Årets studenter utgjordes av I1 och Bio1.
Många studenter har uppskattat att få lära sig ett modernt programmspråk. Trots att
90% av eleverna hade ingen eller liten erfarenhet av programmering
upplevde de kursen som "medelsvår".
Resultaten på labbar (moment LAB1) är något bättre jämfört med förra
året (83%). För provet (moment LAB2) är resultatet för årets studenter
också något bättre (83%). Vad gäller J-uppgiften (moment LAB3) är resultatet för
årets studenter även det bättre (64%). Därigenom blir resultaten bättre
jämfört med förra året för prestationsgrad 78% (73%) och examinationsgrad
68% (64%). Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män i resultaten.
Mål
Enligt studiehandboken är kursens mål att ge
datorvana
färdighet att skriva välstrukturerade program
kännedom om grundläggande datatekniska begrepp
träning att lösa konstruktionstekniska problem
övning i såväl självständigt arbete som arbete i liten grupp
för att studenterna ska
se datorer och programmering som naturliga verktyg i ingenjörsarbetet
se likheter mellan programvarukonstruktion och annat konstruktionstekniskt arbete
kunna utföra viss programmering.
Kursen är uppbyggd kring ett antal programmeringsuppgifter. De sex mindre laborationerna
i kursens första period genomförs i grupper om två studenter och tränar olika
grundläggande programmeringsmoment.
Den laboration som ligger i kursens andra period - J-uppgiften -
utförs individuellt och låter studenten lösa ett större
problem från grunden. Avsikten är dels att befästa språkkunskaperna men också
att öva planeringsarbete, programkonstruktion och problemlösning.
Provet ligger mitt i
kursen och kan ses som ett diagnostiskt prov. Efter provet ges tre
repeterande föreläsningar för att ge de studenter som missade provet en
chans att komplettera sina kunskaper.
Kursen ger den intresserade en gedigen grund att stå på inför vidare
programmeringsstudier, antingen i rent datalogiska kurser eller inom
områden där programmering och datateknik tillämpas.
Förändringar inför denna kursomgång
Labbarna var även i år frivilliga, men redovisning av lab 2-6 gav
bonus på provet. En mycket stor del av studenterna, 79% hade full
bonus. Detta var väldigt positivt. Vi hade ett nytt labhäfte där uppgifterna var formulerde på max en A4-sida och där det laggts tilll både teori- och praktikfrågor. Detta fungerade mycket bra och vi tror att det mindre omfångsrika häftet gjort att studenten blivit mer aktiv i sin inlärning.
En annan nyhet med labbarna var att redovisningen skedde under övningstid. En uppenbar positiv effekt var att labhandledarna kunde ge mycket labhjälp då de inte behövde ta tid till redovisning. Klart negativt var att varken övningsledare eller studenter tyckte att redovisning i en så stor grupp som en övningsgrupp, ca 40 studenter, ger en bra redovisning. Hela 22% tyckte det var Dåligt/Mindre bra, och detta trots att mindre krävande redovisningar brukar vara uppskattade.
Även i år avslutades de första 6 veckorna med varsitt frivilligt diagnostiskt prov.
Dessa hade som avsikt att ge löpande kunskapskontroll/självinsikt
samt övning inför provet. Många använde sig av dessa prov och 85% tyckte
de var mycket bra/bra. Vi kommer att fortsätta med dessa.
Kursen hade i år något färre föreläsningar, övningar och labbar. Kursinnehållet hade minskat något och undervisningen koncentrerats så att ffa översikts- och extratillfällen skurits bort. Eftersom examinationsgraden och prestationsgraden ökat kan vi inte se att detta har haft någon större inverkan på kvalitén på kursen. Eftersom antalet studenter snarare minskat än ökat under labtiderna tror vi inte att förändringen lett till någon stor ökning av arbetsbelastningen för studenterna.
Tentan ersattes förra året av ett prov som innehöll kryssfrågor. Kursen hade
provet på papper då det datoriserade systemet ännu inte var tillräckligt
stabilt. Frågetyp, antal frågor och rättningsförfarande har i år fungerat relativt bra.
En ny typ av J-uppgift med inbyggt skelettprogram provades. Detta kunde endast ge betyg 3. Det visade sig vara mycket populärt, 87% tyckte det var Mycket bra/Bra.
I år införde vi en regel som gör att man för att kunna få betyg högre än 3 måste redovisa grunduppgiften inom pågående kurs. Det verkar inte ha haft någon större inverkan. Redovisningen låg redan på en relativt hög nivå för denna kursomgång, så för program med hög intagningspoäng är det andra faktorer som påverkar den mindre grupp som inte avslutar kursen inom kurstiden.
Undervisning
70% Tycker att föreläsningarna var mycket bra/bra/acceptabelt.
Vissa tycker att
tempot var för högt, andra att det var för lågt. Detta återspeglar
troligtvis den allt större spridningen i förkunskaper, 53% hade
aldrig programmerat och 10% hade programmerat ganska mycket/mycket.
Närvaron vid salsövningarna har varit relativt hög och assistenterna får
väldigt bra betyg (79% mycket bra/bra). Grupperna var liksom tidigare nivågrupperade vilket är uppskattat.
Labbhandledarna fick mycket bra omdöme, 88% bra/ganska bra.
Kursens hemsida fick mycket bra omdöme, 79% anger mycket bra/bra.
Kurslitteratur
Kurslitteraturen består av kursbunt (inklusive kompendiet
Javaintroduktion), föreläsningsanteckningar och boken "Java från
grunden" alternativt "Java Software Solutions". Av de 90% som använde
häftet Javaintroduktion tycker 84% bra/ganska bra. Många tycker att den
svenska boken är dålig (27% mindre bra/dålig). Några tycker att kursbok inte behövs eftersom det blå häftet tillsammans med föreläsningsanteckningarna är så bra.
Studenternas arbetsbelastning
Vi frågar studenterna hur mycket tid de lägger ner på labbar och
J-uppgifter. Av deras svar att döma lägger de flesta inte ner mer tid än som
är rimligt för en 4-poängskurs.
Provet
Resultatet var mycket bra, 87%, något bättre än förra året. Hela 71%
tycker att provet speglar kursinnehållet mycket bra/bra.
Förkunskaper
Trots att 90% av eleverna hade ingen eller liten erfarenhet av
programmering upplevde de kursen som "medelsvår".
Verkligt kursinnehåll
Vi har i stort sett hållit oss till
detaljschemat för kursen.
Reflexion över årets kurs
Det något bättre resultatet kan i år bero på att studenterna i år var från Bio1+I1 medan de förra året var från B1+I1. En av effekterna av redovisningar under övningstid var att studenterna fick färre kommentarer på sin kod, dvs mindre återkoppling. Detta märktes under kursens andra del då labassistenterna fick anstränga sig extra mycket för att visa vad som är bra/dåligt. Eftersom resultatet av redovisningarna var bättre än förra året ledde det inte till några stora konsekvenser, men för program med lägre intagningspoäng kan det sannolikt vara en nackdel. Vi planerar av detta skäl samt av de ovan angivna att inte fortsätta med redovisning under övningstid.
Planerade förändringar och funderingar
Frivillig redovisning av labbar för att få bonus förläggs åter till
labtiderna. Vi har inte hittat någon modell som känns bra för övningsledare och studenter. Därigenom fås mer återkoppling på studentens egen programkod och bättre kunskapskontroll.
Informationen om de olika kursböckernas för- och nackdelar utökas
ännu mer. Det populära häftet Javaintroduktion kommer att uppdateras.
J-uppgifternas betyg och svårightesnivå markeras tydligare. Vi utökar antalet uppgifter som endast kan ge betyg 3. Ett nytt granskningsprotokoll utarbetas som ger tydliga exempel på vad som avses med de aspekter som skall bedömas.
Upp till kurssidan VT04.