Fäktning i Medeltidsmuseet, igen
2004-02-08, Medeltidsmuseet, Stockholm.Bakgrund
Medeltidsmuseet ligger i Stockholm och visar hur livet i Stockholm såg ut under medeltiden. De flesta av museets utställningsföremål har hittats på den plats där museet nu ligger.
Per Åke Carlsson, som bl.a. jobbar som guide på museet, håller då och då föredrag om medeltida fäktning där. Detta är en redogörelse för hur ett av dessa gick till. Tidigare föredrag finns också beskrivet.
Föredraget
Föredraget varvade orerande från Carlsson, overheadbilder och praktiska demonstrationer. Till sin hjälp hade Carlsson två assistenter i medeltida rustningar, en stor mängd vapen samt en "studsboll" (undertecknad) att kasta runt för att illustrera medeltida kamp. Viktiga punkter som återkom om och om igen var att medeltida kamp inte såg ut som det gör på film, där starkast (eller ädlast) vinner, utan att teknik, fula knep och jävlar anamma var viktigare beståndsdelar.
Föredraget inleddes med lite historik. Det finns många illustrationer av hur man slogs förr bevarade, berättade Carlsson. Bayeuxtapeten t.ex. visar scener från slaget vid Hastings 1066. Många gamla biblar innehåller också illustrationer med stridsscener. Den intressantaste källformen är kanske ändå alla de instruktionsböcker (i fäktning och liknande) som finns kvar. Carlsson visade bilder ur en bok där en äldre munk och en student visar olika kamptekniker med svärd och liten sköld. Därefter visade de två assistenterna i rustning hur det kan se ut då man utför liknande tekniker.
Carlsson blandade sig så småningom i och visade lite långsammare vad de andra egentligen höll på med och vad som är lämpligt att göra i olika situationer.
Så småningom gled ämnet över från svärd till dolk, den medeltida konservöppnaren (ett bra verktyg att ta sig igenom rustning med). Ett par tekniker illustrerades med "studsbollen" (som inte var klädd i stål som förstör underlaget då det landar).
Carlsson pratade även om hur olika vapnen sett ut genom tiderna, men också om att skillnaderna egentligen inte var så stora. Lite strid med långsvärd hanns med innan det var dags för de rustade assistenterna att återigen jaga runt. Efter föredraget var det fritt fram för publiken att ställa frågor och att komma fram och känna på alla möjliga vapen, vilket var populärt. Framförallt klubbor och hammare verkade gå hem hos barnen, medan äldre damer föredrog rondelldolk. Övriga vapen som fanns tillgängliga var långsvärd, enhandssvärd, rapirer, tvåhandssvärd, tvåhandsyxor m.m.
Nedtecknat av Jonas "Studsboll" Sjöbergh
Vill man framföra synpunkter på innehållet eller komma med förslag på annat som bör vara med går det bra att maila till Jonas, men det är sällan någon som faktiskt gör det (tre personer, hittills).